Eva-Lotta Hultén vilseleder läsarna

Lämna en kommentar

18 juni, 2013 av Harkling

 

I sin krönika, GP, 13 juni, ifrågasätter Eva-Lotta Hultén Jan Björklunds påstående att han har forskningsstöd för sina skolreformer. Hon hänvisar till delbetänkandet SOU 2013:30 Det tar tid, resultatet av den utredning Björklund tillsatte i maj 2012, och anser sig i rapporten finna stöd för att Björklund inte har stöd! Genom att rycka citat ur sitt sammanhang ger hon sin egen version av vad rapporten kommit fram till. Att den inte stämmer med verkligheten blir tydligt när man läser igenom betänkandet. http://www.regeringen.se/content/1/c6/21/59/51/8f395d92.pdf

Syftet med utredningen. Anledningen till reformerna är de försämringar av svenska elevers kunskapsresultat som blivit en följetong i både nationella och internationella undersökningar sedan mitten av 90-talet, (s. 41). Sverige har dessutom tappat sin position som ett toppland då det gäller likvärdig utbildning och betydelsen av elevernas socio-ekonomiska bakgrund har ökat. Utredningens uppgift har i första hand varit att undersöka om och hur beslutade reformer har fått effekt på elevernas kunskapsresultat.

Eftersom de flesta åtgärder trätt i kraft den senaste femårsperioden, betonas i utredningen i flera sammanhang att någon forskning inte ännu finns tillgänglig. I stället hämtar man stöd i utländska rapporter och tidigare forskning med anknytning till de områden man vill studera. Dessutom för man ”ett logiskt resonemang” utifrån förväntningar och slutsatser som kan dras från tidigare förändringar och implementeringsprocesser på skolans område. Man konstaterar att det som får direkt genomslag i klassrummet, alltså lärarnas arbete, är den faktor som har störst betydelse för höjda elevresultat och här har man, med den nya läroplanens mer detaljerade kursplaner, gett förutsättningar för förbättringar. I årskurs 3 vill man till exempel fokusera på läsförståelse, skrivkunnighet och matematik och sätta tydliga mål för vad eleverna ska kunna när de lämnar årskursen.

Tidigare mål och kunskapskrav. Här har Hultén hittat ett citat:

”Vad gäller de tidiga skolåren konstaterar utredningen att det varken finns forskningsresultat eller utvärderingar som mot bakgrund av läroplansreformer diskuterar betydelsen hur mål konstrueras, till exempelbetydelsen av antalet målnivåer för elevernas kunskapsutveckling.”

Men citatet slutar inte där. Fortsättningen lyder:

 ”På denna punkt kommer därför utredningens bedömningar i huvudsak att vila på förnuftsmässiga resonemang.”

Det är alltså inte en slutsats Hultén citerar, utan en förklaring till det följande resonemanget. Problemet består i det faktum att relevant forskning inte finns tillgänglig. Slutsatsen kommer senare (s. 67) och där sägs:

”Utredningen bedömer att förekomsten av ett tillfälle i slutet av årskurs 3, för vilket det finns definierade kunskapskrav, skapar förutsättningar för att det ska uppstå effekter på lärandet under de tidiga åren, genom det sätt det påverkar lärarnas arbete.”

Här hämtar man stöd hos Grosin, (Stockholms universitet) som forskat på övergången från årskurs 3 till 4, ”…då basfärdigheterna (läsa, skriva, räkna) från att ha varit mål för elevernas kunskapsutveckling, blir ett medel för densamma. Med all sannolikhet är elevernas beredskap för att ta detta kvalitativa steg fundamentalt, inte bara för deras fortsatta kunskapsutveckling utan också för deras sociala anpassning i och utanför skolan.” (s. 67)

Betyg och bedömning. Även på denna punkt har Hultén hittat citat som stöder hennes egna åsikter, det vill säga att betyg är onödiga, för att inte säga skadliga. Frågan om prov och bedömning behandlas på s. 69 – s. 88 i utredningen. Här har man gjort en del intressanta iakttagelser:

  • Bedömning och återkoppling är betydelsefull för goda resultat i lärandeprocessen och ger information inte bara till eleven utan också till läraren, vilket inte är det minst viktiga
  • Man måste skilja på formativ (en kontinuerlig bedömningsprocess på flera nivåer) och summativ (t ex nationella prov) bedömning. Den förra skapar betydande förbättringar i inlärningen
  • Betyg förbättrar informationen till elever och föräldrar
  • Elever med svårigheter uppmärksammas tidigare om de får betyg i lägre klasser
  • En studie (Sjögren) visar att avskaffandet av betyg på låg- och mellanstadierna fick långsiktigt negativa konsekvenser för barn från hem utan studietradition
  • Höjda kunskapskrav höjer studiemotivationen (Betts och Grogger). Detta gäller speciellt i matematik och läsning (Figlio och Lucas) De senare har också kunnat visa att höjda krav ger utdelning för både högpresterande och lågpresterande elever, förutsatt att elever från båda kategorierna blandas i samma klass
  • Nationella prov är ett komplement till andra bedömnings- och utvärderingsinsatser, men fyller en funktion genom att garantera likvärdig utbildning och bedömning och blir i första hand en utvärdering av skolsystemet.

Lärarlegitimation. Om lärarlegitimation citerar Hultén:

”Det är svårt att hitta forskning som har direkt relevans för den reform som genomförts i Sverige” Det har hon naturligtvis rätt i. Det finns ingen än, men utredningen visar på annan forskning som berättigar kravet på lärarlegitimation och adekvat utbildning.

”Trots brister i lärarutbildningen har utbildade och examinerade lärare större framgångar i sin undervisning än andra lärare.” (Darling-Hammond, s.92)

Ämneskunskaper över en viss nivå saknar betydelse på lägre stadier, men blir viktigare för elever i senare årskurser. (Gustafsson och Myrberg, s. 93)

”Lärare som genomgått kurser i pedagogik hade en positiv påverkan på elevernas lärande och denna effekt var ibland mer betydelsefull än ytterligare kurser i ämnet (i detta fall matematik”). (Monk, s. 93)

En studie, som på regeringsuppdrag gjordes av Statskontoret, avslöjade att hälften av lärarna hösten 2006 saknade behörighet för den årskurs eller de ämnen de undervisade i. (s.110)

Stärkt pedagogiskt ledarskap. ”Mot bakgrund av ovanstående konstaterar utredningen att det i stor utsträckning saknas forskning om det mesta som skulle kunnat bidra till att belysa effekterna av den obligatoriska rektorsutbildningen respektive Rektorslyftet på studieresultaten och skolans måluppfyllelse,”

”Ovanstående” i Hulténs citat syftar på sju punkter där utredningen efterlyser forskning kring den fortbildning som erbjuds alla nyblivna rektorer. Däremot ifrågasätts inte betydelsen av ett stärkt ledarskap i skolan. Den bekräftas i stället av en OECD-studie samt av en svensk effektstudie (Böhlmark, Grönqvist och Vlachos), s. 126.

”Sammantaget bedömer vi att utbildningen och fortbildningen av rektorer, tillsammans med andra åtgärder, bör kunna bidra positivt till studieresultat och skolans måluppfyllelse,” säger utredarna (s. 129). Detta undviker Hultén att nämna.

Ökad tillsyn och stärkta sanktioner. Det enda avsnitt Hultén tycks ha tolkat rätt handlar om en förstärkt kontroll från Skolinspektionens sida. Där finns inte något starkt forskningsstöd, men utredningen kommer ändå fram till att  ”… tillsynen och granskningen har en viktig uppgift i att värna likvärdigheten och rättssäkerheten för enskilda elever.”

Avslutningen på Hulténs krönika lyder:

”Eftersom journalister i allmänhet inte har tid att läsa rapporter utan nöjer sig med pressutskick och politikernas påståenden, så förvandlas lögner lätt till sanning.”

Men i Hulténs artikel tycks lögnerna inte bero på tidsbrist eftersom hon ger sken av att ha läst hela utredningen.

Det är inte första gången någon haft anledning att ifrågasätta Hulténs brist på objektivitet. I GP mars 2012 skriver Dilsa Demirbag-Sten:

”Hultén har gjort sig känd för att försvara flumskolan mot varje kunskapskrav som framförts under de senaste åren. Att hon känner sig mer bekväm med mindre krav på fakta och vetande är uppenbart(…) så, Eva-Lotta Hultén, tillbaka till skolbänken. Pluggskolan har något att erbjuda alla vilsna själar”.

Att medvetet förvanska eller undanhålla fakta för att söka bekräfta egna ståndpunkter är ett allvarligt brott mot god publicistisk sed och bidrar inte till ökat förtroende för media.

Björklund har forskningsstöd och reformerna är välkomna!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: