Folkskolan

Lämna en kommentar

22 november, 2014 av Harkling

Den svenska folkskolan, enligt ”kungliga majestätets nådiga stadga om folkundervisning”, blev verklighet 1842. Den var inte resultatet av en önskan att i demokratisk anda ge alla möjlighet till likvärdig utbildning,utan bottnade snarare i samhällets krav på en homogen moralsyn med utgångspunkt i kristendomens och kyrkans värderingar. Detta förutsatte,grundläggande kunskaper i läsning, skrivning och enklare matematik, men viktigast var kännedom om innehållet i bibeln, de tio buden och Luthers katekes.

Kyrkan hade ett starkt inflytande i allt som rörde skolans verksamhet och administrerades av en skolstyrelse med kyrkoherden som ordförande. Sverige var vid den tiden ett utpräglat bondesamhälle och skolkunskaper hade inte högsta prioritet eftersom barnen behövdes i arbetet hemma. Ännu i början på 1900-talet var det vanligt att unga vuxna i ”lägre samhällsklasser” bara gått 3-4 år i skola.

Socknen eller stadsförsamlingen hade skyldighet att tillhandahålla skolbyggnader och då liksom nu handlade det om ekonomi när en skola skulle byggas. För att begränsa kostnaderna tillämpades ofta varannandagsläsning för maximalt resursutnyttjande. Med rottingens hjälp kunde läraren upprätthålla ordning och reda trots stora grupper.

Naturligtvis blev det inte ”en skola för alla”. De mer besuttna familjernas barn skickades till privata skolor eller undervisades av guvernanter. Det skulle dröja nästan hundra år efter folkskolans införande innan den hade blivit en allmän och självklar rättighet och att så skedde berodde till stor del på liberala och socialistiska idéer som hade börjat få genomslag i slutet av 1800-talet och växt sig starka under 1900-talets första decennier. Socialdemokratin arbetade under den här tiden hårt för att öka bildningsnivån hos arbetarbefolkningen.
Lärarseminarier, underställda domkapitlet, inrätt
ades och för att bli anställd efter genomgången utbildning krävdes ”gudfruktan och sedlig vandel”. Att dessutom behärska åderlåtning och vaccination sågs som extra meriter. Från 1850-talet kunde även kvinnor bli lärare och då folkskolan delades upp i en tvåårig småskola och en fyraårig folkskola, ansågs det naturligt att kvinnliga lärare tog ansvar för de yngre barnens inlärning. Till en början gällde en princip om lika minimilön oavsett kön, men från 1906 tilläts lönemässig särbehandling till männens fördel. Naturligtvis blev det strid. ”Gerillakrig” kallades det i Svensk Lärartidning och feministen (ja, de fanns på den tiden också!) Rosalie Lindgren skrev:
”Vi lärarinnor få i framtiden ej arbetskamrater, utan herrar”.
Trots många år av diskussion och krav lyckades de kvinnliga lärarna inte flytta fram sina positioner och i ett betänkande 1918 slogs fast att kvinnliga lärare inte kunde förväntas ha samma kraft och uthållighet som sina manliga kolleger. Kvinnorna fick finna sig i sämre villkor och lägre lön, trots att de utförde samma arbetsuppgifter.

1920 var den sexåriga folkskolan helt genomförd och utökades så småningom, via fortsättningsskola, till att omfatta 7 års obligatorisk skolgång för alla barn.Ännu i början av 40-talet förutsattes kvinnliga lärare vara ogifta. Den som gifte sig riskerade att förlora sin tjänst och handlade det om en småskollärartjänst skulle denna gå till en ogift kvinna, beroende av egen försörjning.

Tjänstebostäder i anslutning till skolan var en vanligt. Folkskollärarens var avsedd för en familj och därmed större, 3-4 rum och kök. Småskollärarinnan fick nöja sig med ett rum och kök, som ibland låg i själva skolbyggnaden. I lärarens uppgifter ingick att under den kalla årstiden elda i kamin eller panna, så att det var varmt i huset när skolbarnen dök upp.En del skolor låg i utkanten av bebyggelsen och sedan en lärarinna mördats i sin bostad försågs alla ensligt boende småskollärarinnor med pistol under några år. Dessa tjänstevapen återkallades aldrig. Äldre lärare hade dem kvar så sent som på 1970-talet.

Nästa avsnitt: I väntan på den 9-åriga, obligatoriska skolan 1

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s