Lärarutbildningen

Lämna en kommentar

27 november, 2014 av Harkling

Läraryrket har på 70-talet fortfarande en viss status och behovet av lärare har ökat med genomförandet av grundskolan. Många söker till utbildningarna, som nu bedrivs på lärarhögskolor med krav på studentexamen för att bli antagen. I början av årtiondet är intagningspoängen lika hög som till tandläkar- och läkarutbildningarna.

Utbildningen till lågstadielärare tar två och ett halvt år. Fem terminer. De tre första och den femte innebär teoretiska studier. Den fjärde är en avlönad praktiktermin. Mellanstadielärarna går en termin längre, men i övrigt liknar utbildningarna varandra.Lärarna förväntas undervisa i alla på stadiet förekommande ämnen och har ett späckat schema att ta sig igenom. Förutom svenska, engelska, matematik, idrott, bild och musik har man kurser i oä-ämnen. Flera hundra fåglar, insekter och växter förväntas de blivande lärarna känna till och kunna namnen på. Man läser kemi, fysik och geografi, religion, samhällskunskap och historia.

Högstadielärarna är specialiserade i sina två ämnen som kompletteras med ett pedagogikår. För denna kategori finns ännu ingen specifik lärarutbildning, utan allt läses in på universitetet.

På lärarhögskolorna finns metodiklektorer som undervisar i konsten att undervisa. De förmedlar massor av pedagogiska och metodiska tips från en lång yrkeskarriär. Läsinlärning och grundläggande färdigheter i matematik ägnas speciell uppmärksamhet för blivande lågstadielärare och metodiken för dessa två moment går som en röd tråd genom hela utbildningen. MAKIS är ledstjärnan. Förkortningen står för Motivation, Aktivitet, Konkretisering, Individualisering och Samarbete. Dessa moment ska finnas med i varje lektion och MAKIS präntas in tills det sitter i ryggmärgen hos de blivande lärarna. Övningslektioner planeras i minsta detalj och en lektion på 40 minuter kan ta flera timmar att förbereda. Kortare praktikperioder ligger insprängda under alla teoriterminerna och genomförs på särskilda skolor med utvalda, för ändamålet specialutbildade och avlönade lärare som handledare. Metodiklektorerna från högskolan kommer ut till övningsskolorna, för att bedöma lärarkandidaternas prestationer, men också hur de beter sig och ser ut. Det är noga med klädseln och att lärare kommer till klassrummet klädda i jeans ses inte med blida ögon.

Man skiljer mellan tre lärartyper: den auktoritära, den demokratiska och laissez faire (låt gå-läraren). Av dessa förordas den demokratiska som ett mål att sträva mot för kandidaterna. Näst bäst är den autoritära. Den sista modellen – läraren som släpper greppet och låter eleverna ta över – utgör ett direkt hot mot inlärning och klassrumsklimat. Utbildningen i pedagogik är gedigen och ingen lärare får vid den här tiden sin examen utan att ha stiftat bekantskap med John Dewey, 1859 – 1952, Jean Piaget, 1896 – 1980 och B F Skinner, 1904 – 1990, men även Montessoris, Steiners och Freneits idéer presenteras.
Nästa avsnitt: En ny organisation

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s