Politisk pedagogik (En följetong om skolan)

Lämna en kommentar

17 december, 2014 av Harkling

Från politikerhåll börjar man nu detaljstyra pedagogiken. Forskning som passar ideologierna plockas fram. Pedagoger som Lev Vygotskij och Maria Montessori har blivit på modet. Båda verkade under 1900-talets första årtionden Deras teorier från 1900-talets början förs nu in i det svenska skolsystemet vid 1900-talets slut.

Vygotskij, hängiven rysk revolutionär, dog ung innan han hunnit bevisa sina pedagogiska idéer, vilka byggde på en övertygelse att alla barn har Featured imageen naturlig vilja att lära sig. Lärarna ansåg han snarast vara ett hinder             för kunskapsinhämtande. Om de nu ändå behövdes så skulle det vara i egenskap av ”kunskapens trädgårdsmästare”. De skulle vattna de livskraftiga elevplantorna så att dessa kunde nå sin fullkomliga blomning.

Montessori verkade i italiensk slum med understimulerade barn. Där utvecklade hon en avaFeatured imagencerad pedagogik som fungerade mycket bra för hennes elever. De kunde välja fritt bland alla de hjälpmedel hon hade konstruerat och lära sig i sin egen takt det de ville och behövde. En viktig ingrediens i Montessoripedagogiken var att eleverna skulle hjälpa varandra med inlärningen. För att detta skulle fungera blandade Montessori olika åldersgrupper i samma klass.

Vygotskij är den guru vars idéer alla lärarstudenter under 90-talet förväntas anamma och därmed tonar de också ner sin egen betydelse i klassrummet. ”Katederundervisning” blir ett fult ord. Montessoripedagogiken rättfärdigar sammanslagning av klasser, naturligtvis med ekonomiska motiv, även om man från politiker- och chefshåll påstår sig vilja införa ”pedagogiskt nytänkande”. Klasserna ska åldersblandas, äldre elever ska lära yngre. Barnen ska få jobba med det de vill och utvecklas i egen takt med minimal lärarpåverkan. Grammatik och regler i skrivinlärningen förkastas. ”Skriv som du talar”. Allt är tillåtet och ska uppmuntras, korrigeringar bör inte förekomma.

En annan undervisningsfilosofi av italienskt ursprung, Reggio Emilia-pedagogiken, har väckt stort intresse i Sverige och hösten 1992 arrangerar Göteborgs universitet en studieresa till Reggio Emilia för svenska lärare. Där föreläser professor Loris Malaguzzi om den pedagogik han har utvecklat och som tillämpas i hans skolor. Det handlar mycket om att stimulera barns fantasi och skapande. På frågan vad han tycker om Montessoripedagogiken och åldersblandade klasser svarar han:
”Helt fel! Barn ger varandra färdiga svar. En erfaren lärare hjälper dem att själva komma fram till svaret. Det är då de förstår. Det är då de lär sig.”
Malaguzzis pedagogik har framställts som en metod där eleverna ges stor valfrihet och där man uppmuntrar barnens behov av att skapa för att uttrycka sina känslor. Förutom fantastiska små konstverk producerar de ”böcker” som på pricken liknar de ”händelseböcker” som var ett av inslagen i Ulrika Leimars LTG-metodik. I korthet går det ut på att eleven säger det som ska stå i ”boken”. Läraren skriver texten med blyertspenna och ljudar samtidigt varje bokstav. Sedan får barnet fylla i texten och därefter ”läsa” den högt för fröken. I början handlar det om att minnas, men snart nog går ljud och bokstav in och läskoden är knäckt. De deltagare i studiebesöket, som rest till Reggio i tron att de ska få se elever som arbetar mycket fritt och med ett minimum av lärarpåverkan, får en delvis annorlunda bild. I Reggio förekommer en mycket stark styrning från lärarnas sida och stor vikt läggs vid resultatet av barnens arbete. Reggiobarnen är mycket måna om att deras teckningar och skrifter ska se vackra ut och lärarna drar sig inte för att korrigera och be barnen göra om, något som är i det närmaste tabu i svensk skola.

Nästa avsnitt: Oro bland lärarna

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s