Svenska som andra språk I (En följetong om skolan)

Lämna en kommentar

21 december, 2014 av Harkling

Invandringen har ökat sedan början av 90-talet och detta ställer krav på svenskundervisning för både barn och vuxna med annat modersmål. Kom Vux sväller ut kraftigt och för elever i ungdomsskolan inrättas förberedelseklasser där en grund i svenska läggs innan de går ut i ordinarie, svenskspråkiga klasser. Ofta rekryteras låg- och mellanstadielärare till tjänsterna, eftersom de flesta lärare ännu saknar utbildning i svenska som andraspråk. På lärarhögskolorna ordnas kurser för de som vill fortbilda sig och några år in på 2000-talet kräver de flesta kommuner genomgången grundkurs för anställning som lärare i svenska som andraspråk.

Tidningen Skolvärlden refererar 18 oktober 2001 en rapport, ”Läsning bland elever med invandrarbakgrund”,  som tyder på att elever från vissa länder har svårare med svenskan än andra. Undersökningen har gjorts på Institutionen för internationell pedagogik, Stockholms universitet, av Ulf Fredriksson och Karin Taube. De har undersökt tredjeklassare under åren 1993-96 och har, inte så förvånande, kommit fram till att barn, vars språk och kultur ligger nära svenskan och den svenska kulturen, har lättare att läsa och förstå svenska. Den tyskspråkiga gruppen har till och med bättre resultat än den etniskt svenska. Elever som talar arabiska, kurdiska, arameiska, turkiska, romani och somali tycks däremot ha stora svårigheter.

I mars 2004 presenteras en studie som visar att invandrarelever missgynnas i svensk grundskola. Studien har på uppdrag av regeringen gjorts för den integrationspolitiska maktutredningen http://www.temaasyl.se/Templates/Page.aspx?id=217 och försöker kartlägga och beskriva skillnader i makt och inflytande mellan invandrare och etniska svenskar. Man har kommit fram till att lärarnas ambitioner för integration är höga, men eftersom de svenska barnen är mallen som barn med utländsk bakgrund alltid jämförs med, så hamnar de senare ständigt ”i centrum för sina brister”.
”Både skolsystemet och integrationspolitiken är uppbyggd med svenskheten som norm. Integration tolkas vanligtvis som en fråga om att utjämna skillnader mellan olika samhällsgrupper och precis det försöker lärarna göra i skolan”, säger Ann Runfors, lektor vid Stockholms universitet, efter att under fem terminer ha studerat arbetet i tre skolor i några av Stockholms invandrartäta områden. I studien har hon intervjuat ett 50-tal lärare på låg- och mellanstadiet och kommit fram till att ”…de ägnar sig åt ett klassiskt, välfärdspolitiskt omfördelningsprojekt av resurser med bästa ambitioner”. Hon vill inte skuldbelägga lärarna, men konstaterar att
”… den här skillnaden finns mellan de lovvärda ambitionerna och det praktiska utfallet och kan i sin tur leda till att man skapar hinder för en verklig integration.”
Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Preisz och Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund, kommenterar studien och är överens om att lösningen för verklig integration bara kan uppnås genom att fler lärare med invandrarbakgrund anställs i skolan.

Som kuriosa kan namnas att utredningen lades ner 2004 och ersattes av en utredning om makt, integration och strukturell diskriminering. Som särskild utredare förordnades Massoud Kamali. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/kamali-foraktar-demokratin_342608.svd

Nästa avsnitt: Svenska som andra språk II

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s