Svenska som andra språk II (En följetong om skolan)

Lämna en kommentar

22 december, 2014 av Harkling

Nya besparingskrav leder under 2000-talet i många kommuner till att förberedelseklasserna försvinner. Nu ska nyanlända skolelever integreras i vanliga klasser och det är inte ovanligt att de placeras direkt i en klass som motsvarar deras åldersgrupp, även om de har en ofullständig skolbakgrund från sina hemländer. I värsta fall kommer de som analfabeter. Att dessa elever – och även de med längre studiebakgrund, men kort tid i svensk undervisning – sedan inte når gymnasiebehörighet och att de misslyckas med nationella proven, är inte förvånande.

Proven är de samma för elever med svenska som andraspråk som för de med modersmålssvenska, även om bedömningen är lite generösare. De låga resultaten ger dålig statistik och dåligt rykte till skolor i områden där det råder hög tillströmning av nya elever med utländsk bakgrund och detta ger ytterligare bränsle till debatten om skolans tillkortakommanden.
I boken ”Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och minoritetsundervisning i Sverige”, (Hyltenstam, 1996) redovisas flera forskares rapporter. Åke Viberg pekar i avsnittet Svenska som andraspråk i skolan på ett antal faktorer som är viktiga för elever i andraspråksinlärning och de svårigheter dessa har att kämpa mot:
• Andraspråkseleverna befinner sig i en dubbel språkutvecklingssituation
• De förväntas tillägna sig samma kunskapsnivå som elever med svenska som modersmål, trots att deras språkbas i svenska befinner sig på en lägre nivå då de börjar skolan.
• Processen i inlärandet av ett andra språk skiljer sig markant från modersmålsinlärning
• Inlärningen tar – och måste få ta – tid (5-8 år)
• Läs-/skrivinlärning försvåras p.g.a. bristande ordförråd/ordförståelse och detta påverkar i sin tur läshastigheten
• Lärare har ofta inte adekvat utbildning i svenska som andraspråk
• Elevens modersmål har betydelse för inlärning av det nya språket. Transfereffekter kan lättare utnyttjas om språken har högre grad av släktskap.
• Olika sociala aspekter, till exempel föräldrarnas inställning till vikten av att lära sig använda svenska på ett tillfredsställande sätt har mycket stor betydelse för hur barnet lyckas.

Nästa avsnitt: Kriminalitet i socialt utsatta områden

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s