Friskolan (En följetong om skolan)

Lämna en kommentar

3 januari, 2015 av Harkling

Sedan början av 90-talet, då den borgerliga regeringen gjorde det möjligt att starta friskolor, har antalet sådana stadigt ökat och konkurrerar nu med den kommunala verksamheten. Socialdemokratin var från början motståndare, men har sedan 80-talet svängt i sin uppfattning. Bidragande orsaker har varit internationalisering och krav på större valfrihet i de verksamheter som offentliga sektorn hittills haft monopol på. Från politiskt håll ser man dock helst att valmöjligheterna finns inom ramen för kommunal verksamhet.

I början rådde begreppsförvirring. Var friskolor det samma som privata skolor? Svaret är förstås nej. Privatskolor har funnits sedan länge och ofta drivits som internat. Terminsavgift har tagits ut för finansiering och några offentliga bidrag utöver skolpeng har inte förekommit utom i de fall där föräldrarna bor utomlands.
Friskolorna skulle däremot till större delen finansieras med hjälp av kommunala bidrag och kommunerna ålades skyldighet att stå för minst 85% av elevkostnaden. När Socialdemokraterna återkom i regeringsställning 1994 infördes krav på ett antal om minst 20 elever för att få starta friskola och dessutom fick etableringen inte medföra ”påtagligt negativa följder” för kommunens offentliga skolverksamhet.
En friskola kan drivas av en stiftelse, en ideell förening, en enskild firma eller ett handelsbolag, men den vanligaste ägarformen är aktiebolag. Elevavgifter får inte tas ut, däremot är det tillåtet att ta emot donationer. Antagning måste ske via kösystem, närhetsprincip eller syskonförtur.

En debatt uppstår 2003 då man upptäcker att elever i friskola ofta går ut med högre betyg än de som presteras i kommunal undervisning. Vad beror detta på? Sätter lärarna i friskolorna orättvist höga betyg för att ge skolan ett bättre rykte? Är det orsaken till att många föräldrar väljer sätta sina barn i friskola långt bort i stället för att skicka dem till den kommunala skolan nära bostaden? Skolverket gör en undersökning, men hittar inga belägg för att friskolor på grundskolenivå skulle ge betyg som bottnar i något annat än goda kunskaper. (Provbetyg – Slutbetyg – Likvärdig bedömning? En statistisk analys av sambandet mellan nationella prov och slutbetyg i grundskolan 1998-2006)

Nästa avsnitt: The English School

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s