Studentkompetens I (En följetong om skolan)

Lämna en kommentar

13 januari, 2015 av Harkling

Dagspressen har under en tid oroats av sjunkande upplagor. GP, skriver om det 14 juni 2013. Jonas Ohlsson, forskare vid Som-institutet, Göteborgs universitet, har visat hur tidningsläsandet minskat bland unga. För 30 år sedan läste 81 % av befolkningen regelbundet en dagstidning. Den siffran låg för år 2012 på 55 % och inget tyder på att nyhetsläsning på nätet ersatt papperstidningarna. Peter Eriksson, Mp, är bekymrad. Han vill se medborgare som kan hålla sig informerade och som är kapabla att ta beslut och betonar därför vikten av tidningsläsande.

En enkät, gjord vid Uppsala universitet, visade att andelen studenter som regelbundet läser en dagstidning är lägst på lärarutbildningen. Att inte via media hålla sig uppdaterad om vad som händer i omvärlden försämrar inte bara allmänbildning och kunskaper om samhället utan påverkar också språket i negativ riktning, allt enligt Mikael Börjesson, docent i utbildningssociologi, Uppsala universitet. Han förklarar fenomenet icke tidningsläsande lärarstudenter med att blivande lärare rekryteras ”från en annan grupp” nu än för några decennier sedan.
Alla dessa lärarstudenter och andra, som väljer bort nyhetsinformation via tidningar, missade förmodligen DN:s artikelserie ”DN granskar skolan” med början 26 mars 2013. Där konstateras att viktigast för skolresultat är familjebakgrunden. Anslagen till skolan har ökat kraftigt från år 2000. Då låg kostnaden per elev på i snitt 55 400 kr/elev. År 2011 var den uppe i 87 500 kr/elev. En ökning på 31% efter inflationsjustering. Trots detta presterar svenska elever allt sämre och Sverige är enligt TIMSS (en internationell, återkommande studie organiserad av IEA), ett av få länder med sjunkande kunskaper i matematik och naturvetenskap. Fler behöriga lärare, specialpedagogiska insatser och högre personaltäthet leder inte heller till önskade resultat. DN:s förklaring till problemen heter segregation. Föräldrarnas utbildningsbakgrund, arbetslöshet, hög invandring och problemtyngda bostadsområden är de faktorer som visat sig ha störst betydelse för den negativa trenden och denna har blivit alltmer tydlig sedan 1990-talet.

Nästa avsnitt: Studentkompetens II

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s