Klasskamp i klassrummet (En följetong om skolan)

Lämna en kommentar

20 januari, 2015 av Harkling

Hur ska man kunna sätta sig in i samhällsfrågor och bilda sig en uppfattning om man inte klarar att läsa och förstå en tidningsartikel eller inte förstår orden som används i media? Hur ska man kunna skriva brev, debattinlägg, ansökningar om man inte har fått ens elementära regler för skrivande? Hur ska man bli tagen på allvar om man inte kan stava och formulera en begriplig text? Ändå har det i decennier propagerats för att lärare ska använda metoder som innebär ”att söka sin egen kunskap”, utan att garantera eleverna den kunskapsbas som ett sådant arbetssätt kräver. Finns det ett medvetet syfte att hålla en låg kunskapsnivå hos befolkningen för att lättare kunna manipulera och skapa gehör för politiskt önskvärda åsikter? Inger Enkvist, professor i spanska vid Lunds universitet, framför intressanta fakta i magasinet NEO, nr 3, 2014, ”Klasskamp i skolan
http://magasinetneo.se/artiklar/klasskamp-i-skolan/

”Att enskilda elever från hem utan studietradition får utmärkta studieresultat är inget som vänstern som helhet gläder sig åt. Den eleven kan tvärtom ses som någon som har svikit gruppen. Misstanken finns också att personen kanske inte i fortsättningen identifierar sig politiskt med vänstern.”
Enkvist pekar på hur skola och utbildning har använts som ett medel i klasskampen och hur den engelske marxisten och labourpolitikern Michael Young (1915-2002) till och med såg skolan som en fara för arbetarrörelsen, eftersom fler utbildade skulle innebära att en av grunderna för sammansvetsande motsättningar mellan arbetare och priviligierade rycktes undan.
Den kunskapsnegativa inställning som präglat svensk skola under ett halvt sekel har, enligt Enkvist, sin grund i tankar framförda av makarna Myrdal. De efterlyste nya arbetsmetoder vilka skulle reducera lärarens roll i klassrummen och i stället ge eleverna ansvaret att själva välja vad de ville lära sig. Avsikten var inte att uppnå kunskapsmål, utan att fostra en ny sorts människa, anpassad för den kommande socialistiska samhällsutopin. Dessa idéer accepterades och implementerades av tunga socialdemokratiska namn som Stellan Arvidsson och Tage Erlander och senare av deras efterföljare. Med facit i hand kan nu konstateras att de Myrdalska intentionerna drivits igenom in i minsta detalj. Skolan har därmed blivit samma likriktare som den var då folkskolan en gång infördes, bara med den skillnaden att det nu är politiska – inte religiösa – dogmer som styr. Enkvists artikel visar hur den svenska flumskolan skapats utifrån teorier, vilka så småningom lett fram till total kollaps eftersom de inte var praktiskt hållbara. Ett kriterium för en bättre skola torde således vara att rensa ut alla dunkla vänsterfilosofier och erkänna medborgarnas rätt till en utbildning som enligt de gamla upplysningsfilosoferna leder bort från ”okunnighetens mörker”.

Nästa avsnitt: Kommunaliseringen – vägen mot okunnighetens mörker

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s