Friskolan – hot eller möjlighet? (En följetong om skolan)

Lämna en kommentar

22 januari, 2015 av Harkling

I slutet av maj 2013 presenterades på riksnivå två breda utbildningspolitiska uppgörelser. Friskolekommittén hade gjort upp med S, Mp och Alliansen om krav på långsiktigt ägande och kontroll av de som avser att starta friskolor. Socialdemokraterna + Mp bekräftade därmed värdet av ett fritt skolval. Den andra överenskommelsen skedde mellan de två lärarförbunden och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med syfte att höja läraryrkets status genom att höja inträdeskraven till lärarutbildningen samt öka lönespridning och karriärmöjligheter för lärarna. Detta skulle kräva ökade investeringar men det är oklart hur sådana ska finansieras.

Friskolornas vara eller inte vara fortsätter att engagera. Gert Gelotte ställer en fråga i sin krönika på ledarsidan i GP 4 juni 2012, ”Är eleverna till för skolan?”

http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.966057-gert-gelotte-ar-eleverna-till-for-skolan-

Han ifrågasätter den socialt integrerade skola som fanns före det fria skolvalet och kallar den en myt.
Eftersom barnen tidigare var hänvisade till undervisning i det egna bostadsområdet, så var segregationen ofrånkomlig genom att boendet i sig var – och är – segregerat. Enligt Gelotte kan det fria skolvalet i stället minska segregation. Elever och föräldrar måste ses som fria individer med rätt att välja skola, men om många lämnar en viss skola finns anledning att undersöka varför de gör det och försöka angripa orsaken. ”Ytterst utgår valfrihetens motståndare från att kollektivet, politiskt tolkat, är viktigare än individen – som inte förstår vad som är bäst” avslutar Gelotte.

Rätten att välja skola/undervisning skulle inskränkas om (V):s krav på förbud mot vinster i välfärden får gehör. LO stödjer Sjöstedts krav medan (S) är splittrat, eftersom många presumtiva väljare trots allt vill behålla det fria skolvalet. De som startat, eller stått i begrepp att starta, en friskola får leva i ovisshet ett tag och kanske leder detta till en självsanering i branschen, men risken är stor att det då blir små, seriösa aktörer som slås ut.
Det kan i sammanhanget vara intressant att se på vilka vinstintressen som inte ifrågasätts i välfärden. Den kommunala skolan har byggts av en privat byggfirma, inredning och materiel köpts från privata företag, lokalerna städas ofta av personal från privata städföretag, skolskjutsuppdrag utförs av privata trafikföretag, privata företag står för skolmåltiderna i flera kommuner. Överallt i offentlig sektor görs vinster på produkter och tjänster finansierade via skattemedel. Med krav på skärpta regler och större ansvarstagande för de aktörer som vill starta friskolor, är det svårt att motivera varför just undervisning skulle utgöra ett undantag och inte få bedrivas i privat regi.
Kvalitetskrav bör ställas, men då inte bara på privat verksamhet, utan även på den som bedrivs av kommunen.

Nästa avsnitt: Skolan som valfråga

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s