Integration – i skola och samhälle (Kan skolan bättre?)

3

6 februari, 2015 av Harkling

Integrationen – eller snarare misslyckandet med den – har i flera sammanhang nämnts som en orsak till dåliga resultat i svensk skola och i en lång rad larmrapporter visas hur skolor i invandrartäta områden inte klarar att ge sina elever nödvändiga kunskaper. När andraspråksundervisningen inte lyckas lotsa eleverna fram till uppställda mål, utan låter dem gå ut 9:an med otillräckliga kunskaper i svenska betyder det ofta att de har misslyckats även i andra ämnen. Genomgånget gymnasium är normalkompetens i dag. Den som saknar sådan är i de flesta fall utestängd från arbetsmarknaden och hänvisad till andra alternativ.

Undersökningen angående gängkriminalitet gav tydligt besked. (avsnittet ”Svenska som andra språk”). Riskgruppen är pojkar (flickorna nämns inte i sammanhanget) som lämnar grundskolan utan behörighet för fortsatta studier. Situationen är den samma överallt i det svenska samhället, men mest framträdande i de tre största städerna. Arbetslöshetsstatistiken visar vilka som hamnar utanför. Svenska politiker är naturligtvis väl medvetna om hur det ser ut, men har tills nu valt tystnad, av rädsla att gynna SD eller klassas som ”rasister”, en etikett som används flitigt för att tysta all kritik som på något sätt tangerar integrationspolitiska frågor. I stället böjer de sig för populistisk vänsterpropaganda, blundar och väntar på att skola, polis och socialtjänst ska hantera situationen.

Mer eller mindre lyckade projekt har genomförts på olika håll och med varierande framgång. Nu gör man ett nytt försök, genom att med högre löner som lockbete styra över ”de bästa lärarna” till problemområdena. Gott så, men en grupp, som borde vara en del av lösningen, nämns sällan i sammanhanget – föräldrarna. Deras roll tappas bort och ändå är det deras barns framtid det handlar om. Många som kommer till Sverige har sin bakgrund i samhällssystem mycket olika vårt. Vilken information får de om krav och förväntningar som det nya landet med all rätt kan ställa på dem, på deras barn och på barnens skolgång? Har de till fullo förstått vad som behövs för att fungera i ett högteknologiskt samhälle som Sverige, med stora krav på utbildning för att få en plats på arbetsmarknaden? Föräldrarna måste med på tåget! Det gäller för övrigt inte bara dem med invandrarbakgrund.

Även polisen har en viktig funktion och bör få möjlighet att ofta besöka förskola och skola, dels för att tidigt bygga upp ett förtroende, både bland barn och föräldrar, dels för att informera om lagar och regler i samhället. Om det ändå går snett behöver socialtjänsten få en tidigare och mer aktiv roll.

Skolan måste kunna anställa personal med rätt utbildning och anpassa undervisningsgrupper när behov uppstår. Javisst, det är dyrt, men att spara nu blir kostsamt senare. Enligt Lärarförbundet betalar samhället varje år 6 miljarder kronor för de 13 000 unga som lämnar högstadiet utan gymnasiebehörighet. Varje år!

Svenska som andraspråk har, ända sedan det introducerades i grundskolan, varit ett ämne med låg status. Ett ämne som lärare kunnat kvacka i, eftersom adekvat kompetens under lång tid inte efterfrågades av arbetsgivaren. Att en sådan inställning fortfarande lever kvar blir tydligt när man i lärarlegitimationen automatiskt ger lärare behörighet att undervisa de yngsta barnen i SAS, utan att kräva formell kunskap. Svenska och Svenska som andraspråk är två helt skilda ämnen med två helt skilda metodiker och det är viktigt att även de yngsta eleverna får rätt introduktion och grund för att klara språket.

I Göteborg finns ingen enhetlig strategi för introduktion av nyanlända elever, utan rutiner varierar från skola till skola. När en stor del av de 900 som kom till Göteborg hösten 2013 från sin första skoldag pressades in i klasser med den åldersgrupp de tillhörde, utan att ha några kunskaper i svenska, så kan resultatet bara bli en påspädning av den grupp som lämnar skolan utan fullständigt betyg. http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2130773-har-satts-nyanlanda-ratt-in-i-vanlig-klass
Det är rektors uppgift att organisera verksamheten för att hitta lösningar enligt Anna Johansson (S). Politikerna har därmed avsagt sig ansvaret och överlåtit det på skolans personal. Situationen är likartad på andra platser och konsekvenserna är uppenbara. I Rosengård i Malmö, tvingades man till exempel att hösten 2013 stänga högstadieskolan och placera ut eleverna i andra stadsdelars skolor.

Lennart Hellsborn, huvudskyddsombud, LR, Göteborg efterlyser konkreta riktlinjer för mottagandet av nyanlända elever och kräver en massiv kompetensutveckling för både klass- och ämneslärare. Han uppmanar ansvariga politiker och tjänstemän att använda aktuell forskning och erfarenhet för att ta fram riktlinjer anpassade till Göteborgsskolorna. Och det handlar naturligtvis också om en kunskapsbaserad metodik: ”Elever som klipper och klistrar ihop ett arbete utan att ha producerat något eget får underkänt”.

Nästa avsnitt: Kan vi sänka skolans kostnader?

Annonser

3 thoughts on “Integration – i skola och samhälle (Kan skolan bättre?)

  1. norah4you skriver:

    Anna Johansson avsade sig indirekt sitt politikeruppdrag i Gbg att ha hand om äldrevården. Lovade runt, höll mindre än tunt – minskade i stället för utlovade ökningen.
    Anna Johansson frånsäger sig som du säger sitt politiker ansvar även i denna fråga. Undrar om Anna Johansson (S) kan ta ansvar alls?

    Det är enligt min uppfattning fel att integrera utan vidare – upplever det som en form av neokolonialism nu på människor när ”vi” utan vidare förutsätter att de som flyr från ett krig alltid skall integreras i det svenska samhället. Tänk om de själva innerst inne vill flytta hem om det blir fred? För mig är det naturligare att börja med att låta barnen få gå i hemspråksklass del av det första eller de första skolåren i Sverige OM inte föräldrarna uttrycker önskan att barnen skall ”bli svenska” för det är väl ändå det integration handlar om?

    Sedan ät det självfallet viktigt att barn till de som kommer till Sverige ¨med eller utan båda sina föräldrar och kommer från ett krigsområde får den professionella bemötanade i skolan som de behöver – oavsett hur mycket eller hur litet svenska föräldrarna vill att barnen skall bli, så måste för barnens bästa högre krav på skolhälsovården ställas än vi gör i ”vanliga” fall. Det går inte att utan vidare låta barn som inte mår bra komma in i stökig orolig skolmiljö. Alltså måste vi även av det skälet ökar kravet på att ALL skolmiljö skall bli mindre stökig. Vi får sätta ner foten för alla barns bästa.

    Gilla

    • Under Balkankrisen i början av 90-talet fanns både hemspråks- och introduktionsklasser. De verkar nu ha försvunnit på de flesta platser. Besparingsskäl?
      Beträffande integration finns mycket att säga, inte minst om den yrvakna debatt som nu pågår. I dag verkar fler och fler politiker angelägna om att alla som kommer hit ska bli (och kallas) svenskar. För barnen tror jag det är viktigt att lära sig språket eftersom de flesta, som det ser ut nu, kommer att stanna under lång tid.

      Gilla

      • norah4you skriver:

        Sedan kom ju kommunaliseringen. Skolans pengar minskade med osthyvel och tårtspade. När nu inte det blev ännu värre så att specialdestinerade pengar kom att motsvara ökade hyreskostnader som kommunerna tog ut av skolorna…. 🙂

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s