Pinsamt igen, Fridolin!

1

4 mars, 2015 av Harkling

Vad är det som gör att Fridolins uttalanden känns så pinsamma? Hans ålder? Hans brist på erfarenhet? Hans snusförnuftiga framtoning? Förmodligen en blandning av alltihop. På DN.Debatt i dag (4 mars 2015) slår han hur som helst in öppna dörrar med sitt förslag om ”Läsa-skriva-räkna-garanti” för lågstadiet. Den garantin finns redan! Den står klart uttryckt i läroplanen i svenska för årskurs 1 – 3 http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och kurser/grundskoleutbildning/grundskola/svenska  och förtydligas i rapporten ”Det tar tid”, resultatet av den utredning Jan Björklund tillsatte 2012.

I årskurs 3 ska fokus ligga på läsförståelse, skrivkunnighet och matematik och tydliga mål anger vad eleverna ska kunna när de lämnar årskursen. Om detta säger utredarna (s. 67): ”Utredningen bedömer att förekomsten av ett tillfälle i slutet av årskurs 3, för vilket det finns definierade kunskapskrav, skapar förutsättningar för att det ska uppstå effekter på lärandet under de tidiga åren, genom det sätt det påverkar lärarnas arbete.” Stöd för uttalandet har hämtats hos Grosin, (Stockholms universitet) som forskat på bland annat övergången från årskurs 3 till 4 som är den tidpunkt ”…då basfärdigheterna (läsa, skriva, räkna) från att ha varit mål för elevernas kunskapsutveckling, blir ett medel för densamma. Med all sannolikhet är elevernas beredskap för att ta detta kvalitativa steg fundamentalt, inte bara för deras fortsatta kunskapsutveckling utan också för deras sociala anpassning i och utanför skolan.”

Fridolin refererar också till den finska skolan, där stöd sätts in tidigt för elever med behov. Det ger naturligtvis resultat och det ligger också helt i linje med Björklunds intentioner, men behovet av tidiga insatser har svenska lärare påtalat i 20 år utan att få respons. Ett par exempel:

En lågstadielärare vände sig till rektor och föreslog dyslexiutredning och stödinsatser för en elev. Rektorn svarade att han förstod hennes oro och insåg behovet, men tyvärr saknades resurser. Året var 1996. Fem år efter kommunaliseringen trätt i kraft!

Under läsåret 1997/98 skickade jag (i egenskap av specialpedagog på en gymnasieskola) fyra elever med misstänkt dyslexi för utredning hos psykolog med dyslexispecialisering. Samtliga fick diagnosen dyslexi och hade alltså gått genom hela grundskolan utan att få den hjälp de hade rätt till!

De läroplaner som föregick den nu gällande, innehöll också ”läsa-skriva-räkna”-garantier, även om dessa var luddigare formulerade. För de ”gamla” lågstadielärarna var det inget problem. De visste vad eleverna behövde och kunde även utifrån en diffus målformulering förmedla verktygen för fortsatta studier. Problemen började med 1-7-lärarutbildningen och flummetodiken, som ifrågasatte kunskap och tillät barn ägna merparten av en svenskalektion åt att leta bilder, klippa och klistra, i stället för att öva basfärdigheter. Lärare som inte anammade ”den nya pedagogiken” gav till sist upp. Det är exakt 20 år sedan jag hörde en lågstadielärare utbrista: Nu har jag skrotat vokalerna!” Den som har något hum om läsinlärning och stavningsregler förstår vad detta innebar.

Med risk att bli tjatig påstår jag igen att kommunaliseringen och 1-7-lärarutbidlningen innebar dödsstöten för svensk kunskapsskola. Båda delarna infördes efter beslut av Fridolins regeringskolleger i (S), i fallet kommunaliseringen med hjälp av några få vänsterpartistiska röster som gav en mycket knapp majoritet. I flera borgerliga motioner hade det då varnats för konsekvenserna.

Om Fridolin verkligen vill förbättra svensk skola bör han vända blicken åt annat håll och jobba för en annan typ av förändring än de som förslås i dagens DN.

Annonser

One thought on “Pinsamt igen, Fridolin!

  1. norah4you skriver:

    Reblogga detta på Norah4you's Weblog och kommenterade:
    Fridolin har inte ens tagit sig tid att läsa de styrdokument som gäller hans eget ansvarsområde…. Pinsamt är väl snällt. Tillåtet att vara dum i Sverige…. dumt att visa att man är det…..

    Hela texten avseende kursplan årskurs 1-3 finns att läsa på sid

    se speciellt:
    I årskurs 1-3

    Läsa och skriva

    •Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
    •Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
    •Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
    •Handstil och att skriva på dator.
    •Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
    •Alfabetet och alfabetisk ordning.
    •Sambandet mellan ljud och bokstav.
    …….
    Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

    Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.

    Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap. Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.

    Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.

    Så Fridolin, inte bara pinsamt – för antingen har du inte läst kursplanen för svenska innan du kommit med förslag som inte ens täcker upp hälften av det som KRÄVS att eleven skall vara garanterad att klara redan,
    eller så är det värre än då,
    två alternativ finns – du saknar ordkunskap eller du försöker bluffa svenska folket så att eleverna blir garanterade MINDRE än nuvarande!’
    SKÄMS FRIDOLIN

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s