Sverige och integrationen

1

4 mars, 2015 av Harkling

DN i dag (4 mars 2015) redovisar resultatet av sin granskning av (flykting)invandrares väg till Sverige, det vill säga till integration och svensk arbetsmarknad. Redan i rubriken konstateras att ”Tio år senare har varannan mindre än 13 000 i månaden”. En sådan månadsinkomst tyder på ett stort bidragsberoende, vilket också bekräftas i artikeln. http://www.dn.se/nyheter/sverige/tio-ar-senare-har-varannan-mindre-an-13-000-i-manaden-1/

Där belyses också hur generöst måttet på ”andel förvärvsarbetande” är i statistiksammanhang. Det räcker med 1 timma/per vecka under november månad för att en individ ska anses som förvärvsarbetande!

Problem med validering av utbildning och erfarenheter tas upp som en del av problematiken med den låga förvärvsfrekvensen. En annan orsak som nämns är en relativt hög procent av brottslighet, vilket förklaras med att invandrare ”…är fattigare och lever under sämre socioekonomiska förhållanden än infödda svenskar, enligt forskning från Stockholms universitet.”

I slutet av artikeln refereras till Jan Ekberg, professor emeritus i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet (Växjö). Av samme Jan Ekberg finns en rapport från 2009. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2009:3 ”Invandringen och de offentliga finanserna”  http://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2013/08/2009_3-fr%C3%A5n-webb.pdf  Länken leder till en version som är försedd med Regeringskansliets logga + ”Finansdepartementet” och bör alltså ha legat till grund för den föregående regeringens invandringspolitik. I rapporten fastslår Jan Ekberg bland annat:

”Helt avgörande för invandringens effekter på de offentliga finanserna är hur bra invandrarnas integration på arbetsmarknaden fungerar.” 

”Gruppen infödda med utomeuropeisk bakgrund har svårigheter på arbetsmarknaden”

”Fram till omkring 1980 omfördelades resurser via offentlig sektor från invandrare till infödda.”

 ”Under 1990-talet övergick nettointäkten till en nettokostnad. Det vill säga en omfördelning från infödda till invandrare. Vid mitten/slutet av 1990-talet uppgick årskostnaden för infödda netto till 1,5-2 % av BNP.”

2006 var antalet förvärvsarbetande i ålder 20 till 64 år 57 % bland utrikes födda, vilket kan jämföras med 80 % för infödda. För att nå ett 0-läge där ingen omfördelning sker måste andelen förvärvsarbetande bland utrikes födda vara 72 % enigt modellberäkningarna”.

”Om invandringen medför både lägre tillväxt och en omfördelning av inkomster från infödda till invandrare så bidrar båda dessa effekter till en minskning av den inföddas inkomster.”

Med dessa fakta i bagaget är det obegripligt hur Alliansregeringen kunde göra upp med MP i fråga om invandringen och öppna dörrarna till Sverige på vid gavel, utan att balansera med en integrationspolitik värd namnet. I en direktsänd riksdagsdebatt mellan Fredrik Reinfeldt och Mikael Damberg, (SVT Forum, våren 2014), bad den senare om en förklaring på varför kostnaderna för försörjningsstöd skenar. Reinfeldt valde att passa på den frågan. Ett halvår senare bad han svenska väljare att öppna sina hjärtan.

I DN Debatt 4 februari 2015, varnade 4 folkpartister för vad som kan bli följden om man inte sätter ett tak för invandringen. http://www.dn.se/nyheter/fyra-folkpartister-lat-kommunerna-satta-invandringstak/  Allt framgår inte i nätartikeln, men i papperstidningen förutspår man låglönejobb, bostäder med sämre standard, kvalificering för tillgång till trygghetssystemen, större klasser i skolan och längre köer i vården.

DN har frågat partiföreträdare hur de med sin politik vill underlätta för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden.

(V) vill ge DO ökade resurser och stöder regeringens förslag om ett ”snabbspår” till jobb.

(Mp) ”Alla kommuner ska hjälpa till mer, så att väntetiderna för kommunplacering kortas.” Även MP tror på ”snabbspåret” med utgångspunkt i samtal mellan fack och arbetsgivare.

(S) vill se ”tidigare insatser” framför allt för undervisning i svenska, samt mer resurser för validering. De har lanserat idén om ”snabbspår”.

(Fp tror på moderniserad arbetsrätt, ”lägre trösklar” och större rörlighet på arbetsmarknaden. De vill, precis som (S) satsa på validering och kompletterande utbildning.

(Kd) vill reformera Arbetsförmedlingen, skrota EBO-lagen och ge nyanlända skattereduktion på inkomster upp till 100 000 kr de första fem åren.

(C) satsar på validering från första dagen, bättre upphandling av asylboenden, sysselsättningskrav och svenskundervisning. Partiet vill också se ändrade LAS-regler och praktikplatser med lägre lön.

(M) vill ingenting, utan hänvisar till ”ett intensivt politiskt utvecklingsarbete”.

(Sd) tar avstånd från subventionerade anställningar med motiveringen att olika villkor permanentar segregering. De vill ha obligatorisk samhällsorientering och de vill ändra turordningsreglerna.

Nästa avsnitt: Bland annat kommentarer till ovanstående

Annonser

One thought on “Sverige och integrationen

  1. […] Naiva svenskar Vet inte om naivitet kommer med modersmjölk eller fadersvatten. Funderar ibland på varför många svenskar i ord hyllar ”Alla människors lika värde” men i handling gör något annat. Funderar också på varför så många politiker och mediafolk tycks tro att Sverige är det bästa landet på jorden och att alla som kommer hit självfallet vill integreras. Som jag ser det är integration inte bara en lösning utan en del av nuvarande samhällsklimats problem. Läs även: Sverige och integrationen, Harkling 3 mars 2015 […]

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s