Bokmässan 2 (Israel/Palestina och pedagogisk filmvisning)

Lämna en kommentar

2 oktober, 2015 av Harkling

Bokmässan

Jag anlände till Bokmässan samtidigt med Jan Guillou som skulle medverka i ett samtal arrangerat av Svenska Palestinakommittén. På scenen hade han sällskap av Ismail Adra från kommittén och av Gert Gelotte (tidigare journalist på GP) som var moderator. Same procedure som förra året. Jag slog mig ner och lyssnade de 20 minuter som framträdandet tog. Kontentan av detta samtal blev ungefär:
USA och Europa bär skulden för konflikten på Västbanken/Gazaremsan genom sitt orättfärdiga stöd till Israel och därför riktades en uppmaning till publiken att bojkotta israeliska varor.
Det var den ena sidans version, men jag ville höra den andras också…

…så jag rusade iväg för att hitta Timbros monter där Eli Göndörs anförande redan pågått en stund. I trängseln och brådskan var jag nära att springa rakt in i magen på Göran Greider. Förvisso hade jag landat mjukt, men jag var ändå glad att jag lyckades undvika krocken. Tyvärr kom jag fram för sent och fick bara höra några minuter av det Göndör hade att säga, men det framgick tydligt att hans bild av Palestinakonflikten var en annan än den Guillou & co levererat.

Motsättningarna mellan Israel och Palestina har under veckan fått ytterligare aktualitet genom ”Även de döda har ett namn”, filmen om Ship to Gaza, som är tänkt att visas för skolelever. Debattens vågor har gått höga i media. Henning Mankell skriver i en GP-artikel http://www.gp.se/kulturnoje/1.2841932-henning-mankell-darfor-bor-filmen-om-henry-ascher-visas :
”I en upprörd artikel (GP Debatt 20/9) menar Ulf Öfverberg, talesman och ordförande för Samfundet Sverige-Israel, Stockholm, att filmen bör censureras och inte visas för skolelever i Göteborgs skolor eftersom den är en illasinnad partsinlaga som angriper både den israeliska staten, dess politik och judendomen… Filmen om Henry Ascher är ett dokument bland många. Det är en bra film. Den bör visas. Inte minst för det uppväxande släktet som en dag ska ta över relationen till denna snart 70-åriga konflikt. Även om jag inte är ansvarig för annat än det jag själv säger i intervjuavsnitten, utfärdar jag härmed en inbjudan till Ulf Öfverberg att se filmen och delta i en eventuell diskussion i samband med en visning.Vem vet? Kanske han lär sig nånting.”

Och Ulf Öfverberg svarar:
”Mankell må ha blivit en maoistisk mångmiljonär på författarskap i en lättare genre, men det gör honom inte till politisk analytiker… Israel utrymde Gazaremsan 2005. Sedan dess har det inte funnits några israeler där, varken civila eller militära. Trots detta har Hamas fortsatt terrorattackerna mot civila israeler. Samtliga tre konflikter sedan 2005 har startats av Hamas. Utan Hamas raketangrepp, inga israeliska försvarsaktioner… Filmen är förvisso en partsinlaga, tillstår Mankell. Jag anser emellertid fortfarande att skolbio inte ska visa partsinlagor.”
http://www.gp.se/kulturnoje/1.2849902-replik-skolbio-inte-ska-visa-partsinlagor-

”Det som aldrig mer ska hända är Förintelsen. Den behandlas som en probersten. De goda judarna har dragit den rätta lärdomen ur prövningen. De dåliga hejar på Israel, som indirekt alltså sägs syssla med en ny förintelse. Israel blir i den analysen också en måttstock som varje jude ska bedömas efter. Så primitivt diskuteras inte sexism, antiziganism och främlingsfientlighet på våra kultursidor, vid våra demonstrationer eller i filmer som vi visar i skolorna. Men i fråga om antisemitism ligger nivån nära botten.” tycker Expressen. http://www.expressen.se/kultur/ship-to-gaza–filmen-ar-fylld-med-klicheer/

Det blir politisk strid. FP, M och KD anser att filmen innehåller faktafel och att den är en ”manipulativ och en starkt ensidig partsinlaga”, medan S, MP och V tycker ”politiker och byråkrater ska hålla sig borta från att styra eller censurera konstnärligt innehåll”. (GP, papperstidningen, 2015-10-02).

Vem har rätt? Vem har fel?
Den som hämtar all information från DN och SVT tvekar nog inte om svaret. Att dessa medierepresentanter i sin rapportering oftast framställer Israel som boven i dramat, kan inte ha undgått någon.

Det tycks, precis som i många andra sammanhang, handla om ställningstaganden i relation till var man befinner sig på höger-vänsterskalan. Att Mankell och Ascher tillhör vänsterfalangen är väl känt, likaså att Ship to Gaza bemannas med vänstersympatisörer.

I mitt jobb har jag träffat både palestinier och judar och lyssnat till de ”vanliga” människornas synpunkter. Utifrån dessa – alltså mina egna – erfarenheter kommer jag INTE att bojkotta israeliska varor.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s