Är (S) och LO trovärdiga?

Lämna en kommentar

11 november, 2015 av Harkling

”Det faktum att det tar för lång tid för både unga och nyinflyttade att få fäste på den svenska arbetsmarknaden är ett slöseri i två ändar” skriver företrädare för (S) och LO-distriktet i Västsverige i en artikel på GP Debatt 2015-11-10.

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2890908-sa-kortar-vi-vagen-till-jobb 

Det finns nog ingen som vill säga emot och arbetslinjen har betonats av både borgerliga och socialistiska regeringar under lång tid.

Utfallet har hittills tyvärr varit klent, så debattartikelns rubrik ”Så kortar vi vägen till jobb”, gav hopp om att en lösning äntligen fanns tillgänglig.

Jag skummade snabbt igenom texten och kände ett ögonblicks panik. Vad var detta? Begriper jag inte vad jag läser? Har jag plötsligt svårt att fatta? Jag läste en gång till. Nu mycket noggrant. Tog till och med en överstrykningspenna till hjälp.

Artikelförfattarna börjar med konstaterandet att arbetsetablering i dag tar för lång tid, men att det ändå finns ljus i tunneln, för ”Efter ett antal år är andelen sysselsatta bland de som är födda utanför Sverige i stort sett i nivå med de som är födda här.” Källor för detta påstående saknas. Sådana finns dock, t.ex. på
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Stor-skillnad-i-forvarvsfrekvens-15-ar-efter-invandringen/   och   http://www.migrationsinfo.se/arbetsmarknad/sysselsattning/
SCB:s undersökningen från 2014 innehåller flera tabeller, bl.a. nedanstående, som visar förvärvsfrekvens efter invandring 1997:

tabell

Denna tabell ger en helt annan bild än den som presenteras av LO. En skillnad på upp till 40 % kan knappast betecknas som ”likvärdig förvärvsfrekvens”.
Av undersökningen framgår vidare att de som kommit till Sverige för att jobba utgör den grupp som snabbast kommer i arbete. De som är här för att studera behöver helt logiskt mer tid, men i denna grupp är det många som återvänder till sina hemländer.

Sen kommer det, som i dagens situation ger anledning till oro:

”Lägst förvärvsfrekvens har kvinnor och män som kommit till Sverige som flyktingar. Drygt 60 procent av kvinnorna och männen är förvärvs¬arbetande efter 15 år i Sverige. För kvinnor och män som kommit till Sverige som anhöriga är förvärvsfrekvensen något högre än för de som kommit som flyktingar.”

I en avslutande kommentar konstateras:

”Att personer som kommit till Sverige som flyktingar har betydligt lägre förvärvsfrekvens än andra grupper som invandrat till Sverige hänger delvis samman med deras utbildningsnivå. Bland de som kommit som flyktingar har knappt en tredjedel eftergymnasial utbildning, att jämföra med till exempel de som saknar grund för bosättning som till nästan två tredjedelar har eftergymnasial utbildning.”

Tillbaka i GP-artikeln får vi veta att LO-distriktet i Västsverige i dag presenterar en rapport med tjugotalet förslag på hur arbetsmarknadsetableringen kan förbättras. I den konstateras att
…det viktigaste samhällets olika nivåer kan göra är att samarbeta” genom att finnas under samma tak och ”skapa individuella lösningar för människor som står långt från arbetsmarknaden.”

En ny rapport alltså, men utan nytt innehåll! Sådana självklarheter som samarbete på olika nivåer och individuella lösningar har fastslagits i otaliga rapporter under årens lopp, men var finns de konkreta förslagen?

Härefter följer i artikeln ett fullkomligt obegripligt stycke. Det handlar om dagfolkhögskolan i Borås som ”når nya grupper som behöver grundläggande gymnasiekompetens. Att fortsätta utveckla hur människor utbildas är ett högst rimligt krav på ett modernt samhälle. Samhället har förändrats i grunden men skolan ser i princip likadan ut idag som för 200 år sedan. VG-regionens resurser borde i högre grad användas för att förbättra etablering på arbetsmarknaden, inte minst inom hälso- och sjukvården där många yrken har brist på kompetens.”

Och?! Vad är det man vill? Vad är det man inte vill? Hur ska det gå till? På vilket sätt är folkhögskolan i Borås relevant i sammanhanget?

Vuxenutbildning på gymnasienivå har funnits i 30 år och sådan behövs fortfarande, eftersom många nyanlända i dag saknar gymnasiebehörighet och därmed nästan med automatik är utestängda från arbetsmarknaden.
Integration mellan studier och praktik/yrkesutbildning förekom redan för 17 år sedan, när jag började arbeta i vuxenundervisningen, men har uppenbarligen inte fungerat, eftersom så många av de som kom som flyktingar 1997 fortfarande står utanför arbetsmarknaden efter nästan 20 år, så var är nytänket?

Artikeln avslutas med en from förhoppning: ”Om vi får möjlighet att dra nytta av dessa (människor som kommer till Sverige) kommer möjligheterna för att fortsätta utveckla Västsverige vara mycket goda.”
Vilka möjligheter är det man refererar till?

Om innehållet i rapporten är lika luddigt som denna artikel, så kan man med fog utgå från att det inte blir någon kortare väg till jobben. Artikeltexten rapar upp en samling floskler, som vi hört till leda. Ett ordbajsande utan substans. Dessutom lika illa underbyggt som Karl-Petter Thorwaldssons insats i debatten mot Jimmy Åkesson för några dagar sedan.

Lågvattenutspel av det här slaget innebär inga lösningar på den allvarliga situation Sverige befinner sig i.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s