Västlänk eller ringled?

Lämna en kommentar

8 december, 2015 av Harkling

GP presenterar i dag två artiklar på samma tema, men med två olika vinklingar på infrastruktur i staden Göteborg. Debatten förs av Theo Papaioannou (VV) och Johan Nyhus (S). Det är ett smart drag av tidningen att lägga artiklarna mot varandra. På det sättet kan man lätt se skillnaderna i synsätt och väga åsikterna mot varandra.

Nyhus beskriver en stadsbild som verkar ligga åtminstone 20 år framåt i tiden. Frågan uppstår osökt: Hur ska Göteborgstrafiken se ut fram till dess? Han förordar ”förtätning” både i centrum och i andra stadsdelar. Detta anser han kommer att skapa större serviceutbud, minska behovet av att resa och ge underlag för en bättre kollektivtrafik. Vi måste tänka nytt och driva innovationsarbete tycker han. Inte särskilt konkret formulerat! Här behövs något av luthersk förklaring, alltså ”vad är det”?

Förtätning innebär byggande på höjden, det som Birgitta Andersson en gång beskrev som ”upprättstående statarlängor”. Är det verkligen så framtidens människor vill bo, med nästa betongfasad ett par meter från köksfönstret och fri insyn till grannen på andra sidan. Ett tag var vi på väg mot mer luftighet och grönska. Nu verkar idealet ha återgått till den gamla öststatsmodellen: Proppa in så många människor som möjligt på så liten yta som möjligt!

På vilket sätt skulle ett sådant byggande skapa ett större serviceutbud? De små butikerna som en gång låg centralt i bostadsområdena har slagits ut av stora köpcentra långt ut från stadskärnan, detta på grund av att de inte kunde konkurrera med jättarna där allt finns under samma tak. För att ta sig till ett köpcentrum behöver man bil. Att åka kollektivt kan ta flera timmar i anspråk och den som försökt bogsera hem en veckohandel på en fullsatt buss gör aldrig om sitt misstag. Alltså behövs bilen. Den ”USA-fälla” Nyhus varnar för sitter vi redan i.

Hur kan förtätningen ge underlag för en bättre kollektivtrafik? Tanken med den är ju, enligt Nyhus, att minska behovet av resande och ett sådant minskat behov brukar ge upphov till färre – inte fler – turer i kollektivtrafiken.

Något av det märkligaste i Nyhus argumentation är att långa avstånd mellan bilarna gör vägutnyttjandet ineffektivt. Sänkt hastighet anser han skapar utrymme för fler fordon. Alltså genom att de kan ligga närmare varandra? Det verkar snarare vara ett sätt att öka antalet olyckor. Buller och miljöpåverkan sänks på det sättet påstår han vidare. Det låter underligt? Även om lägre hastighet ger lägre utsläpp, så kommer ju fordonen att vistas längre tid ute på vägarna, så det borde bli ett nollsummespel.

Det här låter inte som ”innovativt nytänkande”.

Papaioannou ger en mer verklighetsnära och dagsaktuell beskrivning och har konkreta och realistiska lösningar för vad som behövs både i en snar och i en mer avlägsen framtid. Han vill göra det lätt att röra sig i staden även med bil och föreslår ökad satsning på elbilar, vilket skulle ge folk möjlighet att fortsätta använda bilen vid behov utan att bli kallade miljöbovar.

Förslaget om ”förtätning” menar han kan innebära en ny rivningsvåg i Haga och Vasastan för att kunna exploatera central tomtmark och han vill inte se en av Jernhusen föreslagen höghusbebyggelse runt Centralen. Detta är lätt att instämma i. Sedan kommer han in på trängselskatt och Västlänk och det är här den verkligt stora skiljelinjen går mellan hans och Nyhus sätt att tänka.

Papaioannou konstaterar att merparten av de utfästelser som gavs i samband med införandet av ”trängselskatten” inte har uppfyllts, vilket de flesta göteborgare kunnat konstatera. Kollektivtrafiken har inte blivit vare sig snabbare eller bättre, snarare tvärtom. Biltrafik och köer har inte minskat och alltför många drabbas på ett orimligt sätt av betalstationernas placering.

Vidare föreslår han byggandet av en ringled som låter genomfartstrafiken passera utanför stan. Ett utmärkt förslag. Det skulle förbättra framkomligheten för både göteborgarna och för de som passerar staden och borde rimligen minska utsläppen till dess att bensin- och dieseldrivna fordon försvunnit, vilket lär ta ett antal år i anspråk. Finansiering kunde ske med hjälp av trängselskatten, förutsatt att Västlänksprojektet skrotas.

Järnvägstunneln Västlänken löser som bekant inga av de lokala trafik- och miljöproblemen, utan kommer i stället innebära mindre satsningar på kollektivtrafiken. Att tunneln av flera instanser (dåvarande Banverket, Riksrevisionen och Statens Institut för Kommunikationsanalys) konstaterats samhällsekonomiskt olönsam väljer förespråkarna att bortse från. Likaså att en majoritet av göteborgarna sagt nej till den i en folkomröstning. Hallandsåstunneln, som invigs i dagarna, borde vara ett avskräckande exempel, men det är lätt att hålla på prestigen när den finansieras av skattebetalarna.

För vem bygger staden, sig själva eller sina invånare?” undrar Papaioannou.

Frågan är i högsta grad befogad och borde få ansvariga politiker på båda sidor om mitten att tänka en gång till. Västlänken är inte det mest akuta projektet för göteborgsk infrastruktur.

rädda västlänken

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s