Har du råd att bli pensionär?

Lämna en kommentar

17 december, 2015 av Harkling

För 60 år sedan beslutade riksdagen att avskaffa begreppet ”fattigvård” och ändra den sedan 1916 gällande ”fattigvårdslagstiftningen” eftersom benämningarna ansågs diskriminerande. På det sättet höjdes statusen för de som behövde samhällets hjälp till den grad att socialbidrag (som för några år sedan ansågs vara en diskriminerande benämning och därför döptes om till ”försörjningsstöd”) i 70- och 80-talens högskattesamhälle blev ett alternativ till arbete för de med lägst löner, eftersom månadsnettot många gånger blev det samma.

2015 talas allmänt om ”fattigpensionärer” utan att någon anser det diskriminerande, men att denna grupps status är obefintlig bekräftas dagligen i media. Om ett avskaffande av begreppet skulle innebära någon ekonomisk förändring är osäkert. Det handlar  om en ganska stor grupp, men en grupp som tycks ha svårigheter att föra sin talan och få ut sitt budskap.

Enligt Pensionsmyndigheten lever 225 000 svenska pensionärer under fattigdomsgränsen, vilken för Sveriges del ligger runt 11 000 kr/månad i disponibel inkomst.

Till detta kommer den grupp på cirka 33 000 pensionärer som lever i ”absolut fattigdom”, det vill säga under existensminimum. Dessa kan i vissa fall ha rätt till bostadsbidrag och/eller äldreförsörjningsstöd.

Att jobba längre för att förbättra sin pension är något som förespråkas av ekonomiska rådgivare, men som bör tas med en nypa salt. Påverkan på den allmänna pensionen är försumbar och ligger på en ganska likvärdig nivå, oavsett inkomst och arbetade år. Motivationen att fortsätta arbeta blir inte större genom att regeringen Löfven från januari 2016 tar bort den skatteförmån det under några år inneburit att fortsätta arbeta efter 65. (Silverskatten)

Tjänstepensionen har däremot stor betydelse för skillnaden mellan god och dålig ekonomi som pensionär, men eftersom arbetsgivarens inbetalningar till denna i många fall gradvis trappas av de sista åren före 65, så ger jobb fram till stupstocken vid 67 i det avseendet ingenting. Olikheterna i de avtal som reglerar tjänstepensionens storlek skiljer markant inom olika sektorer och där är kommunalt anställda klart missgynnade.

Skattebetalarna redovisar i tidskriften Sunt Förnuft en undersökning av hur pensionssystem och beskattning påverkar svenska pensionärers ekonomi. Där konstateras att pensionärerna, jämfört med den arbetande delen av befolkningen halkat efter under den senaste 10-årsperioden och att de faktorer som här haft störst betydelse är ”pensionärsskatten” och bromsen i pensionssystemet. Skillnaden i beskattning beror som bekant inte på att pensionärerna fått höjd skatt, utan att de som arbetar har fått sänkningar.

Det ska löna sig att arbeta men också att ha arbetat” säger Sofia Linder, chefsekonom på Skattebetalarna och visar ett exempel på hur mycket mer pensionärer i olika inkomstlägen fått betala sedan 2007: ”För personer med låg pension handlar det om nära 37 000 kronor, för en genomsnittlig pensionär om nära 60 000 kronor och en pensionär med relativt hög inkomst har betalat mer än 134 000 kronor mer i skatt än en löntagare med motsvarande inkomst.”

Sverige sticker ut ifråga om beskattning av pensioner. I de flesta andra europeiska länder är det vanligt att pensionärer har lägre skatt än löntagare.

Skattebetalarna vill avskaffa skatteskillnaderna utifrån tre ståndpunkter:

  • Det är principiellt felaktigt att beskatta inkomster olika beroende på när i tid de plockas ut. Det är rimligt att anse att pension är att betrakta som uppskjuten lön. Det gäller särskilt tjänstepension.
  • Skilda skattesatser för pensionärer och löntagare bidrar till att komplicera skattessystemet
  • Pensionärerna har haft en betydligt sämre utveckling av sina pensionsinkomster än vad arbetstagarna har av sina löner. Det medför att skatteskillnaderna blir en ännu större pålaga för gruppen. Lägre skatt på pension stärker pensionärernas ofta ansträngda privatekonomi och bidrar till att bygga upp en buffert och en egen trygghet.

SPF Seniorernas utmaning till riksdagsledamöter att under en vecka leva på pensionärers ekonomiska nivå, antogs av fyra politiker, två från (S) och en från vardera (M) och (C). Hur det gick redovisas i Veteranen, nr 9 2015.

Sunt Förnuft

Källor:

 http://www.svt.se/nyheter/inrikes/fattigpensionarer-en-vaxande-grupp

Tidningen Sunt Förnuft, nr 4 2015, Skattebetalarnas Förening http://www.skattebetalarna.se/tidningen-sunt-fornuft

Tidningen Veteranen, nr 9 2015, SPF Seniorerna http://www.veteranen.se/

http://www.expressen.se/nyheter/riksdagsledamoter-ska-leva-pensionarsliv/

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s