Varför misslyckas så många invandrarelever i svensk skola?

4

15 februari, 2016 av Harkling

Invandringen har nu blivit den viktigaste frågan för svenska väljare. Samtidigt är den havererade skolan på tapeten igen och att där finns ett samband mellan invandrarbakgrund och sämre skolresultat är numera ingen hemlighet. Men vad beror det på? Gürcan Özaksel beskriver i GP, 2016-02-14, hur det ser ut på Sjumilaskolan i Göteborg.
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2989892-sveket-mot-sjumilaskolans-elever-har-pagatt-i-decennier
Mer om den artikeln senare.

Skolans branta utförsbacke har jag beskrivit tidigare här på bloggen i artikelserierna ”Skolan” och ”Kan skolan bättre”. Att det inte är en fråga om resurser är uppenbart. Svensk skola har aldrig tilldelats så mycket pengar per elev som under 2000-talet. Ändå sjunker resultaten. Att något är fel står uppenbart, men vad? Och hur kan det bli bättre? Vänstern skyller på friskolorna och vill ta bort det fria skolvalet. Andra föreslår mer kreativa lösningar.

I GP 10 februari 2016 finns en något motsägelsefull gästkrönika http://www.gp.se/nyheter/ledare/gastkronikor/1.2986219-asa-melander-nu-laggs-grunden-for-framtidens-skola av Åsa Melander, som vill utgå från engelskt mönster för att göra skolan bättre. Å ena sidan förespråkar hon valfrihet, å andra sidan anser hon att ”den svenska grundinställningen att alla ska ha samma möjligheter, riskerar att blekna om skolan segregeras mer.” Hon efterlyser också internetbaserade undervisningsprogram från ”prestigefulla amerikanska universitet” men hävdar att ”i framtidens virtuella skola kommer man inte bara att sitta framför en skärm.”

För att kunna tillgodogöra sig engelsk universitetstext bör man rimligtvis vara uppe på gymnasienivå och ha god läsförmåga, språkförståelse och ett visst mått av självdisciplin, men det är inte den sortens elever som utgör huvudproblemet i svensk skola. Det är den andra kategorin som skolan måste komma åt. De som lämnar grundskolan utan tillräckliga betyg för att komma in på gymnasiet. Här utgör elever med invandrarbakgrund majoriteten.

Özaksel (länken ovan!) sätter fingret på en öm punkt när han påpekar att Sjumilaskolan tack vare extra resurser har fått fler elever att nå godkänt. Han skriver i sin artikel:
Jag vet inte vad som är värst: Innan extrapengarna fick fler elever underkänt men möjlighet att läsa extra för att få behörighet till gymnasiet. Nu när många fler får endast godkänt i betyg, det vill säga E, är de behöriga att söka till gymnasiet men inte till det program de vill gå på, deras betyg räcker oftast inte. (…) ”Det är nu skillnaden blir tydlig mellan oss föräldrar som har insikt och de som inte ännu inser att skolorna i Biskopsgården endast erbjuder utbildning som högst kan ge godkänt i betyg, alltså E”.
Till en del tycks problemet vara skolans, rektorernas, lärarnas låga ambitionsnivå, där man nöjer sig med resultatet godkänd. Özaksel har låtit sina barn byta skola. Det är lätt att förstå hans motivering. Under de år som gått sedan han själv var elev på Sjumilaskolan har inget förändrats till det bättre. Hans beskrivning:
”Redan på min tid, 90-talet, var det vanligt med filmundervisning i stället för matematik och SO-ämnen på Sjumilaskolan. Jag fick se filmen Kådisbellan åtta gånger för att vår SO-lärare tyckte att vi hade nått godkänd nivå och inte behövde mer kunskap. Under hela årskurs 8 hade jag endast fem stycken lärarledda matematiklektioner.”

Det är inte bara på Sjumilaskolan som undervisning byts mot filmvisning. Det händer alltför ofta också när obehörig vikarie plockas in, eller när skolan väljer att spara pengar genom att eleverna lämnas åt sitt öde för en ”lärarlös lektion”. Vid varje sådant tillfälle tappar elever den undervisning de borde vara garanterade.
Framförallt på skolor i problemområden borde fast anställda, behöriga lärare finnas som vikarier; åtminstone en i vardera sv/so och ma/no. Dessa kunde utgöra en extra resurs på lektioner då de inte behöver vikariera. Därmed skulle eleverna möta vikarier de redan känner och de skulle få en effektivare lektion, där tid inte behövde förspillas för meningslös filmvisning eller konflikter.

Den som genomgått utbildning för behörighet att undervisa i svenska som andraspråk/sfi vet att studiebakgrund är en viktig faktor för framgång i skolan och att skillnaderna är stora beroende på ursprungsland. Somalia har till exempel inte haft ett fungerande utbildningssystem på decennier, vilket innebär att en del elever som placeras i klasser motsvarande deras ålder kanske bara har ett par års skolgång eller inte ens kan läsa och skriva på sitt modersmål. Detta borde lett till särskilda insatser, speciellt som Skolverket 2010 presenterade en undersökning som bekräftade de dåliga resultaten bland elever med somalisk bakgrund, men i stället valde man att inte redovisa resultatet, med motiveringen att man inte ville peka ut en etnisk grupp. Nu finns däremot gott om sådana beskrivningar publicerade på nätet, till exempel:
http://skolvarlden.se/artiklar/lamnar-grundskolan-med-samre-betyg
http://www.svd.se/statistik-doljer-betygsskillnader

Ändå har inget förslag kommit på åtgärder för att underlätta för de somaliska eleverna.Här har missriktad hänsynsfullhet varit viktigare än att ge elever adekvat hjälp.

En grundförutsättning för att lösa problem är att de definieras och svaret på frågan vad som gör just den svenska skolan så dåligt skickad när det gäller kunskapsförmedling i allmänhet, tycks vara ETT SYSTEMFEL som det alltså gäller att identifiera och hitta orsaken till.

När det handlar om språkinlärning har jag förstås min egen uppfattning, som bygger dels på studier och min undersökning ”Vi speakar svengelska”, dels på många års praktisk erfarenhet, men när jag vill få mina teorier bekräftade – eller förkastade – visar det sig att jag inte kan hitta någon forskning som svarar på frågan ”Varför lyckas (invandrade) elever allt sämre i svensk grundskola?”

Är det inte här vi måste börja? Definiera först problemet! Sök sedan lösningar!

 

Annonser

4 thoughts on “Varför misslyckas så många invandrarelever i svensk skola?

  1. leena44 skriver:

    Nej, precis som du säger är skolans problem inte en brist på resurser. För några år sedan inflrde man i Stockholm på försök ”nollvision i matematik” dvs att alla elever i åk 1 på gymnasiet skulle nå ett gidkänt betyg. För att klara det infördes halvklasser. Resultatet efter 2 år: Ännu fler elever än tidigare fick underkänt! Och experimentet skrotades.

    Gilla

    • Harkling skriver:

      Intressant! Jag håller fast vid min käpphäst: kompetens. Tror det är en fråga om metodik. 1-7 lärare har alldeles för grund utbildning i läsinlärning och svenska. Troligen är det lika illa på mattesidan.

      Gilla

  2. SasjaL skriver:

    Ett perspektiv som jag misstänker är förbisedd, men är väl så viktig:

    Hur reagerar den person, t.ex en somalier, som med bara några få års skolgång (med möjlig låg kvalité), obefintlig studievana och kunskap i svenska, när denne hamnar i en klass med jämnåriga, som har flertal år i skolan bakom sig och all undervisning sker på svenska? Är det troligt att denne kämpar för att hinna ikapp? [ret.]

    Som jag ser det, så bör det vara prioritet på att de i separata klasser får lära sig svenska och sedan utgå ifrån det. Kursliteratur på somaliska/arabiska? Ja, det lär inte bli enkelt … Obehöriga lärare? [ret.]

    Liked by 1 person

    • Harkling skriver:

      Du har helt rätt i ditt antagande. Den som kommer in i svensk skola med så dåliga förutsättningar som många (somalier och andra) gör i dag, har inte en chans att komma i kapp. Skolsystemet underlättar inte för denna kategori. Separata klasser för att lägga grunden i svenska var vanligt för 20 år sedan, men har blivit allt mer sällsynt. Nu handlar det om veckor, sedan ska de nyanlända ut i klass motsvarande sin åldersgrupp.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s