Sjunkande resultat för alla – men mer för en del

Lämna en kommentar

22 februari, 2016 av Harkling

I förra avsnittet relaterade jag till en artikel från 2003, publicerad i tidskriften Forskning och Framsteg, där en förändrad lärarroll med urholkad status och lönesättning presenterades som en orsak till skolresultatens kräftgång. Elva år senare, 2014-07-30, skrev Henrik Höjer i samma tidskrift om hur kunskapsklyftorna ökar och nu tas även invandring upp som en faktor. Trots att problemet uppmärksammats under lång tid har ingen förbättring åstadkommits.

http://fof.se/tidning/2014/7/artikel/skolans-vaxande-kunskapsklyftor
Artikeln inleds också med en bekräftelse på detta förhållande:

Det är stora skillnader vad gäller skolprestationer mellan barn som är födda i Sverige och utrikesfödda. Ledande skolforskare menar att det är ett allvarligt problem, som hittills inte har tagits på tillräckligt allvar.”

Höjer refererar till SCB:s rapport ”Integration – en beskrivning av läget i Sverige” från december 2013, som inte handlar bara om skolan, utan om situationen i stort för utrikes födda i Sverige. Om elevresultaten sägs i rapporten:

Andelen utrikes födda elever som är behöriga till gymnasieskola har minskat mellan perioderna 2002–2006 och 2007–2011, från 73 procent till 65 procent. För inrikes födda elever ligger andelen behöriga kvar på 91 procent. Hur lång tid man bott i Sverige har stor betydelse för betygen och om man uppnår gymnasiebehörighet. Till följd av de senaste årens fortsatt höga invandring har andelen med kort tid i Sverige ökat. Det kan förklara varför andelen behöriga till gymnasiet minskat bland de utrikes födda.”

Statistiken visar enligt rapporten att gruppen pojkar från Afrika är de som har svårast att uppnå gymnasiebehörighet. Bland de nyanlända (med vistelsetid max 4 år i Sverige) handlar det om så många som 76 %. Märkligt nog klarar sig flickor generellt bättre. Därmed finns anledning att ifrågasätta Jan-Eric Gustafssons (professor i pedagogik vid Göteborgs universitet) förklaring att ”Sverige är ett land med ett ovanligt språk”. Om det var den enda orsaken skulle väl flickorna stöta på samma svårigheter som pojkarna?

En annan möjlig förklaring anses på sina håll vara att utlandsfödda diskrimineras vid betygsättningen. Detta motsägs av en rapport från Uppsala universitet (IFAU, rapport 2007:22), som tvärtom visar att ”om man jämför slutbetyg med resultaten på nationella prov så blir ”utlandsfödda elever i genomsnitt […] mer generöst betygsatta i slutbetyget i svenska och matematik, än svenskfödda”.

I avsnittet ”Svenska som andraspråk II, (En följetong om skolan) har jag här på bloggen beskrivit orsaker till utlandsfödda elevers misslyckande med utgångspunkt i Åke Vibergs analys. I min egen D-uppsats ”Vi speakar svengelska” redogör jag bland annat för hur språkinlärning underlättas respektive försvåras beroende på skillnader i modersmål och målspråk.
Med utgångspunkt i dessa väl kända orsaksteorier borde åtgärder för länge sedan ha vidtagits för att hjälpa de utlandsfödda eleverna till en effektivare inlärning av svenska språket och därmed ge dem förutsättningar att lyckas även i andra ämnen. Några sådana förändringar har inte skett med påföljd att  Sverige nu utmärker sig genom att vara ett av de länder som har störst skillnader i kunskap mellan invandrade och infödda elever.
Den stora andel utlandsfödda ungdomar som slutar skolan utan gymnasiebehörighet och därmed ställs utanför arbetsmarknaden är enligt Jan-Eric Gustafsson ”ett utomordentligt allvarligt samhällsproblem” ställt i relation till det höga antal asylsökande som Sverige tagit emot de senaste tre åren.

Att läget kommer förvärras efter 2015 års tillströmning visar sig redan i form av överfulla skolor och ökande brist på lärarkompetens. Ändå ser vi inga försök till mer övergripande åtgärder, utan varje kommun – och varje enskild skola – lämnas att via provisoriska lösningar försöka göra det bästa av situationen termin för termin.

Sådan politik leder inte till förbättrade PISA-resultat.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s