Skolans kris handlar inte bara om invandringen

Lämna en kommentar

24 februari, 2016 av Harkling

Ännu en artikel, också den från 2014 och publicerad i Forskning och Framsteg, vill jag lyfta fram i min beskrivning av den kris som jag för flera år sedan felaktigt trodde hade nått sin kulmen. Författaren heter denna gång Jonas Vlachos och är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
http://fof.se/tidning/2014/4/artikel/sa-djup-ar-den-svenska-skolans-kris

I denna artikel kan man läsa:
Vilka elever det är som drabbats värst skiljer sig åt mellan olika ämnen. I matematik har främst de toppresterande försämrats, medan det i läsförståelse är de svagpresterande elevernas resultat som fallit. Samtidigt har betygen i de svenska skolorna blivit högre och högre, och svenska barn trivs enligt de undersökningar som gjorts bättre än någonsin i skolan.

Även här berörs problemet med lärarrekrytering, sämre yrkeskompetens från 90-talets början och framåt, sjunkande status och löner, men Jonas Vlachos slår också fast att lärarna är skolans viktigaste resurs. Det är dessutom värt notera att han kommenterar familjebakgrundens betydelse, vilken han anser inte har ökat över tid. Orsaken till detta tror han ligger i möjligheten att välja skola, vilket har gynnat familjer i socioekonomiskt svaga miljöer.

Vlachos teori om vad som påverkat skolan i negativ riktning är varken resursbrist eller invandring, utan hänger samman med inkompetent styrning.

Vi har en decentraliserad styrning av skolan och staten abdikerade i stor utsträckning i och med kommunaliseringen år 1990. Dessutom har forskningen visat att skolledningen, rektorerna, har en stor, kanske till och med underskattad, betydelse för lärandet.”

Därtill – anser Vlachos – kommer en övertro på marknadskrafterna och – det nya betygssystemet. Det sista låter något märkligt med tanke på att det använts så kort tid. Det kan rimligtvis inte ha dragit ner resultaten under perioden 2002 till 2011. (Se avsnittet ”Sjunkande resultat för alla – men mer för en del”)
Att det nya betygssystemet har skapat (och troligen fortfarande skapar) vissa problem framgår emellertid av en SR-artikel från 2012 -11-01, ”Nya betygsskalan skapar förvirring bland lärare” där två fjortonåringar sammanfattar problematiken:

Ingen verkar veta vad de håller på med. Lärarna säger jämt att ”vi vet inte hur det kommer gå, vi vet inte hur vi ska betygsätta”. Det är lite synd, eftersom de samtidigt säger att ”om ni inte lyckas med det här provet, om ni inte kommer in på rätt gymnasium så kommer ni aldrig lyckas i livet”.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=5330599

Vlachos är också kritisk till pedagogiska ”flugor” som har lämnat eleverna att sköta sig själva med arbete i ”egen takt”.
Eget arbete utan kompetent handledning är sannolikt ingen god undervisningsform”, påpekar han.

Friskolor är inte generellt bättre alternativ till de kommunala enligt Vlachos. Han varnar för betygsinflation och för att trivselfaktorer tillmäts för stor betydelse i avsikt att stärka rekryteringen.
http://ekonomistas.se/2012/06/13/invandring-och-skolresultat/ redogör Jonas Vlachos i en artikel från 2012-06-13, för varför han inte tror på invandringen som huvudorsak till sjunkande skolresultat.

Om man sammanfattar Vlachos redogörelse, kan man återigen se att sjunkande lärarkompetens, pedagogiska frälsningsläror och dåligt ledarskap utgör huvudorsakerna till sämre skolresultat. Inga direkta nyheter alltså.
Och det undermåliga ledarskapet börjar på politikernivå, hos regeringen, men framförallt i kommunerna och fortsätter sedan till tjänstemannanivån, där rektorer tvingas prioritera ekonomiska frågor framför pedagogik då de ställs inför sparkrav och budgetåtstramningar när medel till skolan används för andra ändamål än de avsedda eller omprioriteras mellan skolenheter.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s