Och så var det skolans ledarskap!

1

29 februari, 2016 av Harkling

Skolinspektionen har senaste året krävt åtgärder på flera skolor i Göteborg. Bara under februari månad i år har man kunnat läsa i GP om tre stycken: Sjumilaskolan, Svartedalsskolan och Santosskolan, som alla kritiserats för allvarliga brister.

Suad Djudja, förstelärare på Sjumilaskolan skrev en replik på Gürcan Özaksels artikel (Se avsnittet ”Varför misslyckas så många invandrarelever i svensk skola?”) med rubriken ”Klander gör inte skolan bättre”, där han bekräftar missförhållandena, men också konstaterar att ”politikerna har anslagit en hel del resurser”.

Uppenbarligen har dessa inte hjälpt. Djudjas förklaring till problemen är segregation. Området Norra Biskopsgården beskriver han som socialt utsatt och präglat av utanförskap och kriminalitet.
Ett sådant bostadsområde som Norra Biskopsgården och en sådan skola som Sjumila borde aldrig ha funnits i Sverige, ” tycker han.
Oron på skolan beror enligt Djudja på problem att rekrytera lärare, stor personalomsättning, många vikarier och att det kommit många nyanlända elever. Özaksels kritik ifrågasätter han som varande ”ett enstaka exempel hämtat från en lektion med vikarie”.
Men om personal har bytts så ofta och vikarierna varit så många kan det väl knappast handla om EN vikariesituation?
Förskolan, låg- och delvis mellanstadiet fungerar normalt anser Djudja. Problemenen finns på högstadiet: Om du kommer från ett flyktingläger i Kenya, är tolv år och aldrig gått i skolan, då är det kanske svårt att gå ut nian med godkända betyg i alla ämnen, påpekar han.

Ja men det är ju just det! Om en sådan elev placeras i årskurs 6 i enlighet med sin ålder, men utan tidigare skolbakgrund så har man från skolans sida gett honom alla förutsättningar – att misslyckas!

När det gäller personalsituationen måste man ställa frågan varför omsättningen är stor och varför det är svårt att rekrytera lärare. Kan det möjligen hänga ihop med dåligt ledarskap?

I artikeln ”31 anställda på Sjumilaskolan slår larm” publicerad 2015-05-28 http://www.goteborgsfria.se/artikel/117784 har två lärare intervjuats om situationen på skolan:
Ett av de största problemen är att kommunikationen med skolledningen fungerar dåligt. De känner att ledningen inte lyssnar eller låter dem vara delaktiga. Såväl kritik som kreativa idéer bemöts med skepticism och ´locket på´, menar de.

Svartedalsskolan har liknande bekymmer och riskerar ett vite efter Skolinspektionens granskning, sedan kritik riktats mot bristande studiero, mot att undervisningen håller för låg kvalitet, och mot att elever med särskilda behov inte fått extra stöd. Rektor säger optimistiskt att man kommer klara kraven.

Om det nu är möjligt att genomföra förbättringar, så verkar det märkligt att inget gjorts förrän Skolinspektionen satte ner foten. Ledningsproblem? Ja, men här ligger de till större delen hos politiker i stadsdelsnämnderna som ”uppenbarligen inte alltid är lämpade för sitt uppdrag”.
http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.2997981-annu-ett-vite-vem-bryr-sig-

Santosskolan har ett antal elever uteblivit under lång tid. Enligt GP 2016-02-22, http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2999973-elever-blev-utan-skola-i-manader har det efter en sammanslagning av tre tidigare fristående enheter bildats en ny och större skola som ”misslyckats med att skapa en trygg miljö, fri från kränkande behandling.” Eleverna som stannade hemma klagade över bristande studiero och stökiga raster.
I en artikel dagen därpå bemöter rektorn kritiken med påståendet ”Det låter värre än det är”. Enligt honom är Skolinspektionens utredning inte representativ för alla elever på skolan.
Ett något märkligt uttalande, eftersom skolans ansvar gäller alla och en skyldighet finns att upprätta åtgärdsplaner för enskilda elever som av någon anledning har problem. Sådana åtgärdsplaner gjordes först efter Skolinspektionens påpekande.

Försök att tiga om eller släta över missförhållanden har blivit vanligare sedan skolorna började konkurrera om elever och förekommer hos både kommunala och privata anordnare.

Det är rimligtvis en av orsakerna till att bristerna har fått pågå år efter år, framförallt i de så kallade ”utsatta områdena”, utan att någon satt stopp och krävt nyordning. Kommunens politiker kan inte vara ovetande om tillståndet, eftersom larm från lärarkåren kommit med jämna mellanrum under lång tid.

VILL de inte lösa problemen eller är de som satts att förvalta skolan så svaga och okunniga inom sitt ansvarsområde att de inte vet hur det ska gå till? Varför inte i så fall lyssna på personal som dagligen måste leva med den av politiker skapade situationen?
Man kan undra om kommunerna verkligen besitter den kompetens som behövs för att driva utbildningsverksamhet. Jan Björklund drev frågan om ett återförstatligande, men i och med den rödgröna regeringens tillträde tycks detta inte längre vara aktuellt.

Fortsättning följer.

Annonser

One thought on “Och så var det skolans ledarskap!

  1. […] Källa: Och så var det skolans ledarskap! […]

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s