Klarar kommunerna att driva skolor?

1

2 mars, 2016 av Harkling

”Låt kommunerna bevisa att de kan driva skolor” tycker Tobias Krantz, chef för Utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv och ledamot i regeringens skolkommission. Han föreslår lämplighetsprövning för kommuner som vill bedriva skolverksamhet och anser att Skolinspektionen ska kunna tvångsförvalta kommunala skolor som uppvisar stora brister.

Kranz ifrågasätter det rimliga i svensk skollagstiftnings utgångspunkt att ”kommuner oavsett kompetens och förutsättningar, alltid är lämpade att bedriva skolverksamhet” och noterar att verksamheten i Göteborg och Stockholm visar på en annan verklighet. http://www.dagenssamhalle.se/debatt/lat-kommunerna-bevisa-att-de-kan-driva-skolor-22254 2016-02-08.
Ur artikeln: ”Skolinspektionen hotar allt fler kommuner med böter. På bara ett år har antalet vitesförelägganden mer än fyrdubblats, från 14 år 2014 till 64 år 2015. Det hänger ihop med att Skolinspektionens nya skyldighet att vitesförelägga upptäckta brister.”

Kanske en kandidat till tävlingen om värsta slöseriet med skattepengar? http://www.sloseriombudsmannen.se/ Har någon gjort en beräkning på hur många lärartjänster dessa viten skulle räcka till?

Krantz ifrågasätter också de hårda krav som ställs för att få starta en friskola jämfört med att öppna en ny skola i kommunal regi. Det är ju uppenbarligen inte på friskolorna de största missförhållandena finns. Samtliga de Göteborgsskolor som har fått kritik från Skolinspektionen i år är kommunalt drivna.
”Min slutsats är att det nu krävs skarpare insatser mot kommunala skolhuvudmän. Allt för många kommuner saknar de organisatoriska, ekonomiska och kunskapsmässiga förutsättningarna för att bedriva skolverksamhet” skriver Krantz och föreslår en möjlighet för Skolinspektionen att under en övergångsperiod tvångsförvalta kommunala skolor som inte håller måttet. Om inte tillräckliga förbättringar sker ska skolan kunna övergå till annan huvudman, kommunal eller fristående.

Tuffa bud, men fullt rimliga. Samhället har inte råd att låta grundskolan tappa 30 – 40 % av varje årskull elever i invandrardominerade områden. Dessa ungdomar, som saknar gymnasiebehörighet, ställs obönhörligt utanför arbetsmarknaden och hänvisas till bidragsberoende eller kriminalitet.

Gabriel Heller Sahlgren, nationalekonom, doktorand vid London School of Economics och knuten till Institutet för Näringslivsforskning, för fram radikala idéer i artikeln ”Forskningen har svaret på skolans kris”, Dagens Samhälle, 2016-02-09, och inleder med konstaterandet att ”Situationen i skolan är densamma med nya regeringen som med den gamla; ingenting har förändrats i sak och skolans kris har inte kommit närmare en lösning.”
Han tycker också det är fel att lägga skulden för skolans misslyckanden på New Public Management, eftersom forskningen visar på andra orsaker.

Av politiska skäl har friskolorna utmålats som boven i dramat och enstaka skandaler har använts för att misskreditera friskolekonceptet och ifrågasätta det fria skolvalet.

Sahlgren hänvisar till en SNS-rapport där han tillsammans med Henrik Jordahl vid Institutet för Näringslivsforskning har gått igenom ett hundratal studier på området och funnit att ”ansvarsutkrävande – exempelvis via skolinspektioner och offentliggörande av resultat – ofta höjer elevers kunskaper. Föräldrar börjar välja bättre skolor och underpresterande skolor sporras att prestera bättre.” Därför behövs mer av kunskapskontroller och ansvarsutkrävande anser Sahlgren. Han förespråkar också en centralisering av betygssystemet.
”Lärare ska inte bestämma sina egna elevers betyg, speciellt inte i en kultur där föräldrar och elever ofta skyller dåliga resultat på lärarna istället för att rannsaka sig själva”, anser han.
http://www.dagenssamhalle.se/kronika/forskningen-har-svaret-pa-skolans-kris-22291

Jag tror han har en poäng här. Vid centrala prov ges noggranna instruktioner för bedömning, men ett visst mått av subjektivitet kommer man aldrig ifrån då det gäller till exempel uppsatsskrivning och annat språkligt uttryck som inte går att lägga en färdig mall över.

Som lärare påverkas man av den totalbild man har av den enskilde eleven och det vore märkligt om inte detta får betydelse vid bedömningen. Central rättning av sådana prov skulle ge en mer objektiv och rättvis värdering, vilken tillsammans med elevens övriga prestationer under läsåret får utgöra underlag för betyg. 

Naturligtvis räcker inte detta för att alla elever ska garanteras en utbildning värd namnet, utan det behövs också en lång rad andra reformer.
Eftersom skolan varit en av de stora frågorna i samtliga val under 2000-talet, och behovet av förändring gång på gång visats av sjunkande resultat i Pisa-undersökningarna, så är det bestickande att några radikala åtgärder inte skett. Att svensk utbildning inte fungerar tillfredsställande är alla partiföreträdare överens om, men när de hamnar i regeringsställning så lyckas de ändå inte åstadkomma mer än lite plåsterlappar här och där.
Och under plåstren fortsätter skolans sår att förblöda!

Det är dags att göra upp med den socialistiska utbildningsideologi som i mer än tre decennier har demonstrerat sitt kunskapsförakt och i stället för att rusta de unga för att ta ett individuellt vuxenansvar gjort dem beroende av samhällets insatser. De som råkar mest illa ut i ett sådant system är alltid de svagaste eleverna.

Annonser

One thought on “Klarar kommunerna att driva skolor?

  1. […] Källa: Klarar kommunerna att driva skolor? […]

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s