Individuellt ansvar, integration och jämställdhet

Lämna en kommentar

8 mars, 2016 av Harkling

 

SAS

Numera finns nog ingen som inte inser betydelsen av att migranter så fort som möjligt kommer i arbete och bidrar med skattemedel till den svenska välfärden för att vår gemensamma ekonomi inte ska rasa samman. Att det är samhället som bär ansvaret för utbildning och inträde på arbetsmarknaden tycks bland politiker och samhällsdebattörer vara en självklarhet. Det är flera decennier sedan man i Sverige slutade tala om INDIVIDENS ANSVAR, men borde inte det vara en del av diskussionen?

GP, med Alice Teodorescu i spetsen, började faktiskt för snart ett år sedan väga in den aspekten – en eloge för det! I ledarartikeln ”Migrantens val är avgörande” GP 17 augusti 2015, refererar Adam Cwejman till en studie som den amerikanske sociologen Philip Kasinitz beskrivit i sin bok ”Inheriting the city”. Enligt honom beror det till stor del på migranters egen vilja hur väl man lyckas med integration.
http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.2803468–migrantens-val-ar-avgorande-
Framgångsrik integration kokar ofta ned till något så enkelt som inställning och kultur, inte statens insatser”, sammanfattar Cwejman.

Att detta stämmer har jag upplevt mycket konkret i mitt arbete. I SAS-undervisningen ingår inte bara rena språkkunskaper, utan också orientering om samhället, om regler, lagar, arbetsmarknad, ekonomiska villkor etc. Detta kan ge upphov till många givande diskussioner, eftersom kursdeltagarna ofta är intresserade av att göra jämförelser med förhållandena i hemlandet. Skillnaden mellan olika kulturer, olika utbildningsbakgrund och olika religionstillhörighet har stor betydelse för synen på moral, etik och samhällets inflytande över det dagliga livet. Naturligtvis påverkar detta viljan och möjligheten att anpassa sig till det nya landets normer. Jag kunde rada upp hur många konkreta exempel som helst från min tid som SAS-lärare i vuxenundervisningen. Här kommer några:

1. En ung kvinna, västerländskt klädd, stannar kvar efter en lektion som innehållit diskussion om olika kulturella värderingar, eftersom hon vill berätta för mig att hon ljugit. Lögnen består i att hon sagt sig vara gift vilket hon nu berättar att hon inte är. Hennes historia i korthet: Hon har via ett skenäktenskap tagit sig till Sverige för att slippa det kvinnoförtryck hon utsätts för i sitt hemland. Hon vill leva västerländskt, jobba, ha ett eget liv, kunna klä sig efter eget val och så småningom gifta sig med någon hon själv valt. I gruppen vågar hon inte berätta sanningen eftersom hon då är rädd att bli utsatt för repressalier av sina landsmän.
2. En kvinna i yngre medelåldern har börjat läsa SAS efter att i ett par år ha drivit företag (pizzeria) tillsammans med sin man. De har fått etableringsbidrag och skattelättnader, men när dessa förmåner upphör överlåter de sitt företag till en kusin. Han får etableringsbidrag och skattelättnader… Skrattande berättar kvinnan att detta är något som satts i system. ”Ni svenskar är så dumma och godtrogna, men det är ju bra för oss!” säger hon.
3. En man i 40-årsåldern med bara ett par års skolgång från hemlandet gör inga framsteg i svenska. Han sitter av lektionerna och bryr sig inte om sina hemuppgifter. En dag brister mitt tålamod. ”Nämen nu xxx får du faktiskt skärpa dig och lära dig svenska så du kan komma ut och få ett jobb!” utbrister jag. Han tittar på mig som om jag inte var riktigt klok. ”JOBB! Jag har inte kommit hit för att jobba!” förklarar han.
4. En kvinna, tidigare egenföretagare som på grund av skilsmässa tvingats stänga den restaurang hon drev tillsammans med x-maken. Hon har redan goda språkkunskaper, men inser att de måste bli ännu bättre för att hon ska kunna konkurrera om den typ av jobb hon vill ägna sig åt – ”något med ekonomi och företagande”. Uppgifter hon får av mig lägger hon ner mycket arbete på och hon vill gärna ha fler för att så fort som möjligt nå sina mål. Jag ger henne sådant som anknyter till hennes yrkesinriktning vilket hon uppskattar. Hon har anpassat sin livsstil till svenska förhållanden eftersom hon trivs, ser möjligheter i Sverige och räknar med att stanna kvar i landet.
5. Kommunen har ordnat praktikplatser under sommarmånaderna för SAS-studerande och vi lärare uppmanas att utifrån gruppdeltagarnas språkkunskaper och intressen plocka ut de som vi tror skulle passa på arbetsplatserna. Jobben ger någon tusenlapp mer i månaden än försörjningsstödet och kan dessutom bli en inkörsport till anställning efter avslutad språkkurs. En av de män från min grupp som erbjuds jobb blir rasande. Han vill inte jobba i kommunens regi eftersom han planerat att jobba svart i brorsans pizzeria under sommaren, samtidigt som han kan fortsätta lyfta sitt försörjningsstöd.
En liknande situation uppstår i en annan grupp. Där tackar en man nej till ett jobb med motiveringen att han inte kan få ledigt på fredagar. Det måste han ha för att kunna gå i moskén.
6. En man, anställd på heltid hos ett större företag, avsätter flera timmar i veckan för att efter arbetstid gå på mina svenskalektioner. Trots att han arbetat hela dagen innan han kommer, är han engagerad och angelägen om att lära sig så mycket som möjligt för att förbättra sin konkurrenskraft på arbetsmarknaden.
7. En kvinna i 40-årsåldern klagar över hur trött hon blir av de tre timmar per dag, alltså 15 timmar i veckan, som hon tillbringar på lektioner i svenska. När hon kommer hem orkar hon varken göra sina uppgifter eller sköta hemmet. Jag påpekar att vi i Sverige jobbar 40 timmar i veckan och ändå förväntas sköta vårt hemarbete. ”Ja NI ja!” utbrister hon.
8. En kvinna i yngre medelåldern anser att hon blivit utsatt för diskrimenering, eftersom hon inte fått en sökt tjänst som undersköterska. Det framkommer att hon vägrat klä sig enligt de regler som av hygienskäl finns för yrket. Eftersom hon på grund av sin religion inte kan följa dessa fortsätter hon i stället att leva på försörjningsstöd.
9. Lektion med diskussion om olika kultur och synsätt i olika länder. Hur lång tid tar det innan man som invandrare i Sverige blir svensk? En man hävdar att man aldrig blir det och jag undrar hur han då ser på sina barns och barnbarns ”svenskhet”. Blir de svenskar? Han låter nästan förnärmad när han svarar att de aldrig ska bli svenskar och att man alltid måste ha med sig sin ursprungskultur och leva på det sätt som gäller där.
10. En ung kvinna som kommit hit som ”kärleksinvandrare”. Kärleken visade sig inte motsvara förväntningarna, men hon stod ut tillräckligt länge för att inte bli utvisad i samband med skilsmässan. Hon har gått sfi och vill fort bli bra på svenska för att kunna fungera i samhället. Förmiddagarna går hon på lektioner. Eftermiddagarna går hon till sitt städjobb och på kvällarna gör hon sina svenskaläxor. Hennes ambition är att på sikt få ett roligare jobb och bättre lön.

Jag tänker inte berätta vilka länder dessa människor kommer ifrån, men skillnaderna i inställning är uppenbara. Därmed inte självklart att generalisera ner på individnivå, vilket ett av exemplen visar. Att hänsyn inte tas till kulturella skillnader då man diskuterar integration på politisk nivå är ett obegripligt förbiseende. Eller är det ännu ett uttryck för svensk flathet och rädsla att tala klarspråk.
Så här på internationella kvinnodagen tillåter jag mig citera ett inlägg på http://sv.gatestoneinstitute.org/

”Det afghanerna gör är inte fel i Afghanistan, därför är era regler helt främmande för dem. … Vill ni komma till rätta med afghanernas sexuella övergrepp mot svenska flickor måste ni vara hårda mot dem. Att sätta dem på kurser i jämställdhet och hur man behandlar kvinnor är helt meningslöst. Första gången de beter sig illa ska ni ge dem en varning, och andra gången ska ni deportera dem från Sverige.” – Mr Azizi, hotellmanager i Kabul, Afghanistan.

Att män från Mellanöstern och Nordafrika ser helt annorlunda på kvinnor än vad svenska män gör, torde egentligen inte komma som en överraskning för någon. Det enda konstiga är att politikerna i Sverige har fått för sig att alla som sätter sin fot på svensk mark genast omfamnar våra värderingar, vår kvinnosyn och våra traditioner.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s