Elevens ansvar?

Lämna en kommentar

23 mars, 2016 av Harkling

En matematiklärare, Johan Svensson, på Lindholmens tekniska gymnasium framför i GP 2016-03-18 en kontroversiell tanke: ”Oftast elevernas fel att de inte klarar gymnasiet”. Det är flera decennier sedan någon lärare vågade efterlysa elevansvar i samband med inlärning. Orsaken till misslyckanden läggs i svepande ordalag på skolan och mer konkret på brister hos lärarna. Samtidigt har pedagogiken de senaste tjugo åren betonat ”elevens eget ansvar” och förespråkat en metodik som går ut på att ”eleven själv ska söka sin kunskap”. Något motsägelsefullt, eller hur?

Poängen i Johan Svenssons påpekande är att om inte eleven har en motivation för inlärning så kan ingen lärare i världen pracka på den någon kunskap. Här gäller det gamla talesättet att man kan leda en häst till vatten men inte tvinga den att dricka. ”Det absolut vanligaste är att misslyckande beror på felaktig inställning till studierna”, skriver Svensson. Det har han rätt i, men vilken är den bakomliggande orsaken till detta?
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.3028369-oftast-elevernas-eget-fel-att-de-inte-klarar-gymnasiet

Johan Svensson läxas upp i ett svar från Peter Ekborg, avdelningschef på Skolinspektionen, i GP 2016-03-23
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.3034095-elevens-larande-skolans-ansvar
Ekborg slår fast lärarens skyldighet att ”stärka elevernas vilja och motivation att lära”. Det gör han till viss del rätt i, men till Svenssons försvar bör man komma ihåg att gymnasiet fortfarande är en frivillig skolform och att eleverna där är ganska vuxna och bör ha förstått att en viss ansträngning krävs av dem själva.
Johan Svensson exemplifierar sitt påstående med hur bedömningen av stödåtgärder för svagpresterande elever uttrycks på Hvitfeldska:
Det finns tillfällen då lärare i sitt agerande utgår från att elevens eventuella svårigheter med studierna beror på egenskaper eller omständigheter som är kopplade till eleven”.
Smaka på den!

Ett sådant påstående kan bara anses relevant om elever kommer till skolan med exakt samma förutsättningar. Alla vet att så inte är fallet och att orsaken inte enbart ligger i föräldrarnas utbildningsnivå och socioekonomiska förhållanden. Det finns andra faktorer, som intressen, fallenhet och intellektuell förmåga. Dessa ligger hos eleven, sen kan Peter Ekborg tycka vad han vill. Lärarens uppgift är att möta varje elev utifrån sådana olika förutsättningar, men här uppstår det första problemet. Är det praktiskt möjligt i de stora klasser som blivit norm även för de yngsta barnen?

Tyvärr spreds, under den ekonomiska krisen i början av 90-talet, en orealistisk idé om att alla pedagogiska problem skulle lösas inom klassens ram av en ensam lärare som förutsattes ha grundläggande kunskaper i specialpedagogik. Sedan dess har det inte varit självklart att sätta in extra åtgärder.

På politiskt initiativ rationaliserade man till och med bort de speciallärare som arbetade direkt med eleverna och kunde ge individuellt stöd vid behov. Konsekvensen blev att många barn tvingades gå igenom hela grundskolan utan att få den hjälp de behövde och det är förståeligt om de efter nio år av misslyckanden har tappat all motivation till lärande.

Den elev däremot, som redan på lågstadiet fått rätt hjälp och sedan följts upp på ett professionellt sätt genom hela grundskolan, kommer inte till gymnasiet med ”en felaktig inställning” och det är här skola, lärare OCH FÖRÄLDRAR måste börja.

MEN hela förklaringen ligger inte där. I flera decennier har skolan förlorat anseende, pluggande har fått töntstämpel och kunskap har nedvärderats. Lärares försök att skapa ordning och förutsättning för inlärning har ifrågasatts och en föreställning har spridits som går ut på att eleverna ska få betyg utan att prestera. Allt ska vara tillrättalagt och roligt annars kan man strunta i det.
Detta synsätt har aktivt understötts av vänsterpolitiker med inbyggt kunskapsförakt. Att verklig kunskap inte kan förvärvas utan ansträngning – från både lärarens OCH ELEVENS sida vet alla som arbetar med och har kunskaper i pedagogiska frågor.

Nio år i en stökig klassrumsmiljö där varken ledning eller undervisande lärare förmår vända situationen, utgör inte rätt grund för engagerade gymnasiestudier.

Svenssons artikel handlar egentligen om mycket mer än en enskild lärares missnöje med elevers motivation. Allt bottnar i ett systemfel som varit uppenbart i decennier och där mycket har sagts men lite har gjorts. När Skolinspektionen nu har riktat kritik mot ett stort antal skolor i Göteborg, (OBS! SAMTLIGA KOMMUNALA!) så lovar ansvariga politiker ”omtag”.
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.3033015-sa-ska-vi-styra-upp-skolan-i-goteborg
(Omtag trodde jag för övrigt hörde hemma i stickbeskrivningar!)

Dessa politiker, med Karin Pleijel (MP) i spetsen erkänner visserligen en del egna tillkortakommanden, men konstaterar att ”Det handlar om att utveckla lärarnas yrkesskicklighet genom fortbildning, en bättre fördelning av resurser, goda möjligheter till särskilt stöd samt en förstärkning av fritidshemmen och elevhälsoarbetet utifrån ett normkritiskt perspektiv.
Någon mer än jag som tycker sig ha hört det förut? Mera snack alltså, mera floskler (”normkritiskt perspektiv”!) och dessutom återigen hela ansvaret på lärarna. Här antyds att de trots genomgången utbildning skulle sakna kompetens. Visst behövs uppdatering eftersom samhälle och förutsättningar hela tiden förändras, men det är en annan sak och den fortbildning som arbetsgivaren erbjudit efter kommunaliseringen har uppenbarligen inte tillfört någonting. Kanske vore det bättre att satsa fortbildning i pedagogiska frågor på ansvariga skolpolitiker?

En skola som förvaltas av inkapabla kommunpolitiker och som lägger hela ansvaret på läraren kommer ofelbart att misslyckas, vilket det svenska experimentet har tydliggjort.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s