Terror i skolan

9

11 juni, 2016 av Harkling

Vid skiftet 80 – 90-tal, alltså i samband med kommunaliseringen, började diskussionen om lärares auktoritet få en större omfattning. De som förespråkade ordning och reda och som tyckte kunskapsinhämtande var en viktig del i skolans arbete blev alltmer ifrågasatta och beskylldes för att vara bakåtsträvare som bromsade utvecklingen mot nya, ”demokratiska” arbetsmetoder, där eleverna ända ner på lågstadiet tillmättes förmågan att själva avgöra vad de behövde lära sig.

Politiska beslut togs om regeländringar, policy och på kommunnivå till och med undervisningsmetoder– en anpassning till diverse pedagogiska revolutionärer som verkat i början av förra seklet och vars idéer låg i linje med rådande politisk ideologi. Skolan och lärarrollen förändrades radikalt under bara ett decennium och när lärarfacken började protestera i slutet av 90-talet blev det ingen respons. Den negativa trend, som redan tycktes ha nått sin bortre gräns, fortsatte. Disciplinåtgärder, som lärare dittills kunnat använda under lektionstid för att upprätthålla ordning och skapa arbetsro, förbjöds.

Lärare skulle nu lösa alla typer av problem genom att ”tala med” eleverna.
Lärare fick inte ge tillrättavisningar eller uttrycka sig på ett sätt som enskilda elever kunde tolka som kränkande.
Lärare fick inte låsa dörren vid lektionens början, för att eliminera det störningsmoment som uppstår när elever droppar in efterhand.
Lärare fick inte beslagta telefoner som användes under lektionstid.
Lärare fick inte stänga av elever från att använda skolans datorer om de varit ute på otillåtna sajter.
Lärare fick inte ta i elever för att avbryta bråk.
Lärare bar alltid skulden om meningsskiljaktigheter uppstod.
Lärare var ansvariga om elever inte nådde upp till läroplanens mål i olika ämnen.
Lärare blev rädda.

I dag förfasas man över skolans och lärarnas misslyckande, men vems är egentligen misslyckandet?

Bawar Ismail skrev om ”bråkstakarnas diktatur” på GP:s ledarsida http://www.gp.se/ledare/ismail-st%C3%B6rta-br%C3%A5kstakarnas-diktatur-1.2361807 sedan den fackliga tidningen ”Skolvärlden” uppmärksammat problemet med att alltför många lärarstudenter hoppar av utbildningen, eller funderar på att göra det. Enligt artikeln har 15 procent av 578 lärarstudenter utsatts för våld och/eller hot under praktikperioder och ca 18 procent överväger att ändra yrkesval på grund av ordningsproblemen. ”Lärarnas auktoritet verkar vara som bortblåst”, konstaterar en lärarstudent.

Viktiga orsaker till lärares och skolors ovilja att agera kraftfullt vid meningsskiljaktigheter är att lärarna riskerar bli anmälda, ”prickade” och kanske förlora jobbet. Skolan riskerar att tappa elever och därmed ekonomisk tilldelning i form av elevpeng. Därför underlåter man att slå larm och försöker i stället lösa allt värre problem på egen hand. NÄR en anmälan ändå någon gång sker kan det gå som i ett fall uppmärksammat i Svenska Dagbladet:
http://www.svd.se/domstol-fel-att-stanga-av-elev-efter-dodshot
Ur artikeln:
Lotta Edholm (L), vice ordförande i utbildningsnämnden i Stockholms stad är mycket kritisk till domen och menar att beslutet riskerar att försvåra för skolor att kunna stänga av elever akut.
– Jag menar att rektorer inte ska agera polis eller åklagare, utan att de ska göra en bedömning utifrån läget på skolan. Om inte dödshot anses tillräckligt allvarligt för avstängning så förstår jag inte vad som kan vara det, säger hon till Skolvärlden.

Att föräldrar därtill kommer med negativa synpunkter och kritik utgör ytterligare belastning för skolans personal. Hur de på flera fronter ökande kraven kan upplevas beskriver Henrik Lövstedt (rektor) i Expressen 9/6: http://www.expressen.se/debatt/kan-du-atminstone-lamna-oss-i-fred/

Det är obegripligt att föräldrar kan ta sina ungar i försvar när de har burit sig illa åt, oavsett om det gäller små eller stora förseelser. Det borde vara självklart att hem och skola samarbetar för att lära barn och tonåringar vad som är rätt och fel. Vad för slags vuxna blir de som från tidig ålder fått lära sig att deras handlingar alltid försvaras och aldrig kan ifrågasättas?

Problematiken eskalerar, trots att den debatterats i åratal.
Läs gärna mina tidigare inlägg: ”Hot och våld i skolanhttps://harkling.wordpress.com/2015/01/08/hot-och-vald-i-skolan-en-foljetong-om-skolan/
Lärare ska tåla lite våldhttps://harkling.wordpress.com/2015/01/08/lararna-ska-tala-lite-vald-en-foljetong-om-skolan/
och ”The English School”, https://harkling.wordpress.com/2015/01/03/the-english-school-en-foljetong-om-skolan/

De två första är beskrivningar av hur obegripligt illa det kan se ut i (den kommunala) skolans värld, det tredje ett exempel som visar hur det kan vara i en (fri)skola där rektor och lärare inte har abdikerat.

Situationen är alarmerande, i ett läge där behöriga lärare saknas och sittande regering lovat inrätta 5 000 nya tjänster. Det står uppenbart att lärarna behöver få tillbaka åtminstone ett minimum av sina verktyg för upprätthållande av ordning i klassrummen, samt att en förändrad inställning från det omgivande samhället måste till för att bryta en negativ spiral och göra läraryrket mer attraktivt. Oro och stök i klassrummen är en betydande anledning till kunskapstappet i svensk skola. En genomgripande förändring , både vad gäller uppförandekoder och pedagogik är nu politikers och myndigheters mest akuta uppgift att verkställa på skolans område.
Alternativ saknas.

Annonser

9 thoughts on “Terror i skolan

  1. SasjaL skriver:

    … bakåtsträvare som bromsade utvecklingen mot nya, ”demokratiska” arbetsmetoder, där eleverna ända ner på lågstadiet tillmättes förmågan att själva avgöra vad de behövde lära sig.”

    Påpekar det uppenbara. Inlärning av vad som är lämpligt förutsätter kunskap och erfarenhet. Inget elever på grundskolenivå normalt besitter … Det är trots allt grundläggande kunskap som skall förmedlas i grundskolan, dvs allmänbildning. En form av ‘Moment 22’ om ingen som har det är med och styr inlärningen. Hade både under 1970-talet (grundskola) och 1980-talet (tekn. gymn.) flera lärare som förmedlade att de ämnen vi läste hade kopplingar sins emellan och att vi borde (kunna) se dessa. Flera lärare i tekniska ämnen på gymnasiet uppmanade oss t.o.m. att ifrågasätta vad de förmedlade, under förutsättning att vi kunde argumentera för det. Existerar något dyligt idag???

    Personer som är skolade i att ifrågasätta på ett konstruktivt sätt, är förr eller senare minst sagt besvärande för den politiska resp. ekonomiska makten, media inräknad. Ett hot m.a.o.. Att tankegångar av politisk karaktär har och håller på att infiltrera skolväsendet, är ett stort problem sett ur ett samhällsperspektiv. Det är dessutom bakomsträvande och som följd en fördumningsprocess av samhället.

    Gilla

    • SasjaL skriver:

      Noterar att avslutade formateringskod för kursiv stil försvann helt och både påbörjande dito för fetstil gjorde det också för ‘grund’ i ordet ‘grundskola’ … (Jag må ha en lättare form av dyslexi, men jag formaterade texten efter jag hade skrivit klart. Inte löpande under tiden jag skrev och då lätt annars kan missas … Vet av erfarenhet. WordPress har dock genomgått en rad förändringar under en period och då inte allt till det bättre. Inte minst sagt deras support …)

      Gilla

    • Harkling skriver:

      Att förmåga till kritiskt tänkande kan innebära ett hot mot politiska ideologier har Inger Enkvist skrivit en mycket läsvärd artikel om i Mgasinet Neo. http://magasinetneo.se/artiklar/klasskamp-i-skolan/

      Liked by 1 person

      • SasjaL skriver:

        Tack för länken! Mycket ‘matnyttigt’ innehåll.

        Fastnade för något som jag själv insett efter min skolperiod:
        Att enskilda elever från hem utan studietradition får utmärkta studieresultat är inget som vänstern som helhet gläder sig åt. Den eleven kan tvärtom ses som någon som har svikit gruppen. Misstanken finns också att personen kanske inte i fortsättningen identifierar sig politiskt med vänstern.

        Den sista meningen står ut. Det jag just plockat upp efter min skolperiod, var hur mycket det skillde mellan teori och praktik beträffande vänsterideologier. Även religioner. Inget som skolans värld (någonsin?) förmedlat. Ser därför förmedlad information i skolan som tillrättalagd i vissa ämnen, i syfte att styra elevernas tänkande. Rumsrent? Definitivt inte! Politisk infiltrering i skolans värld är bara ett tecken på att berörd politik inte är bärkraftig nog, att framställas på ett objektivt och neutralt sätt. Så som utlärning i skolan borde fungera …

        Liked by 1 person

        • Harkling skriver:

          Helt rätt! Den objektivitet, som läroplanen uttryckligen kräver, har aldrig existerat. Redan på paret Myrdals tid fanns en uttalad målsättning att med skolans hjälp uppfostra/utbilda de unga i en riktning som passade vänsterns ideal.

          Liked by 1 person

  2. ulsansblogg skriver:

    Jag kan ju bara hålla med dig. Ordning och reda i skolan är ett måste för en bra studiemiljö. Lärarna måste få lov att hålla ordning och att ställa krav. Men hur ska unga nya lärare klara detta? De har ju själv gått i en ”flumskola”.

    Liked by 2 people

    • Harkling skriver:

      Ja, det är ett problem. Det har tyvärr inte varit de mest kvalificerade som sökt lärarutbildningar de senaste 10 åren.

      Gilla

    • Harkling skriver:

      Ja, det är ett problem. Det har ju inte heller varit de mest kvalificerade studenterna som sökt sig till lärarutbildningar de senaste 10 åren. Desto mer angeläget att göra en ny inriktning så tydlig som möjligt.

      Liked by 2 people

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s