Kontroll på högskolenivå

1

1 september, 2016 av Harkling

Det har under flera år kommit rapporter om ökande psykisk ohälsa bland unga, och Socialstyrelsen publicerade 2013 en rapport som visade att de som har tidiga problem ofta inte fortsätter studier efter avslutad grundskola. Tillkortakommanden i skolan kan ha många orsaker och bli förödande för ungdomars framtid. Det har även regeringen och utbildningsminister Fridolin begripit och satsar därför på läxhjälp (!) för att komma till rätta med problemen.

Att 75 kommuner inte ens brytt sig om att söka läxhjälpsbidraget säger en del om hur man bedömer effektiviteten i en sådan åtgärd. Fridolin är indignerad, men han borde inse att det inte är läxhjälp elever behöver, utan basfärdigheter – nödvändiga för att senare klara högre studiekrav. Detta förutsätter kvalificerad pedagogik, förmedlad av kompetenta och välutbildade lärare och DET har inte Fridolin och regeringen begripit. Även om de hade gjort det skulle de inte kunnat trolla fram de lärare som behövs, ens med hjälp av utökat antal platser på lärarhögskolorna. Läraryrket är inte attraktivt och många av de som söker till lärarhögskolan hoppar av utbildningen. http://www.gp.se/nyheter/sverige/en-fj%C3%A4rdedel-n%C3%A5s-av-statens-l%C3%A4xhj%C3%A4lp-1.3510944

Ett stort antal studenter upplever eftergymnasial utbildning som alltför krävande. Sara Thiringer skriver i studenttidningen Lundagård, april 2016 om unga universitetsstuderandes situation. Hon anser att den psykiska hälsan påverkas negativt av krav på ansvarstagande i studierna. Ur artikeln:
”(…)Du måste själv se till att läsa i takt med studieplanen, börja med hemtentorna i tid och komma på seminarierna.”
För en äldre generation låter det som högst rimliga krav på vuxna studenter som snart ska ut i arbetslivet, men Thiringer undrar varför ”det egna ansvaret” glorifieras och efterlyser fler lärarledda timmar och hon avslutar med konstaterandet att hon saknar någon som håller koll”. Med en sådan kontrollfunktion tror hon att alla skulle må bättre.

Thiringers inställning är ett exempel på den svängande pendelns lag. De som befann sig i hennes åldersgrupp i skarven 60-/70-tal, alltså 40-talisterna, förkastade allt som andades kontroll och ville ha total frihet att göra allt efter eget huvud. Den generationen hade vuxit upp med stark kontroll från hela det omgivande samhället. Föräldrar och andra vuxna hade satt upp tydliga regler för rätt och fel och för vilka normer som gällde och skulle följas. Även skolan var kompromisslös. Där bestämde lärarna både vad som skulle läras ut respektive in och hur eleverna skulle uppföra sig. Ingen idé att ens försöka ifrågasätta fastställda regler. De gällde, både i klassrummet och utomhus på rasterna.

Fyrtiotalisterna, och senare även 50-talisterna, revolterade på universitet och högskolor och tog allt mer makten över undervisningen, över vad som skulle anses vara relevant kunskap och vilken pedagogik som skulle tillämpas. Denna revolt spred sig neråt, via gymnasiet till grundskolans alla stadier inklusive lågstadiet och ännu ej läs- och skrivkunniga elever.

Men på grundskolan var det inte eleverna som stod för revolten, utan de nya lärare, skolledare och politiker, som hade startat den på högskolan och nu tog den med sig in i sin yrkesverksamhet i tron att deras filosofi var tillämpbar överallt.

När de yngre eleverna förväntades ”forska” och ”söka sin egen kunskap” i stället för att lära sig grundläggande färdigheter, började utbildningssystemet krackelera. Situationen har sedan förvärrats för varje år och en bidragande orsak är brist på utbildade lärare. Löfvens senaste förslag om utökat antal utbildningsplatser på lärarhögskolorna är ingen lösning, eftersom den bara handlar om kvantitet. Väl så viktigt är kravet på höjd kvalitet.

Genom att grundläggande färdigheter åsidosatts har kunskapsnivån sjunkit för varje årskull som lämnat gymnasiet. Många studenter kommer till universitetet utan de redskap som behövs för högre studier. Till just lärarutbildningen har intagningskraven under flera år varit praktiskt taget obefintliga. De som på eftergymnasial nivå förväntas tillämpa samma ”forskning” och egna kunskapssökande som de tvingats till sedan lågstadiet, får panik när kraven höjs och att utexaminera fler lärare med dåliga ämneskunskaper ger inte förbättrade studieresultat i den obligatoriska skolan. Reaktioner och förslag på alternativ till regeringens förslag har kommit från studeranderepresentanter (se föregående avsnitt!) och här är länken igen: https://www.gp.se/nyheter/debatt/utbilda-g%C3%A4rna-fler-l%C3%A4rare-men-h%C3%B6j-kvaliteten-f%C3%B6rst-1.3730512

Ökad lärarkontroll på universitetsnivå borde vara överflödig. Den kontrollen skulle satts in långt tidigare, men hur skulle eleverna kunnat veta att de borde bett om det på låg- och mellanstadierna? Det är ett vuxenansvar att se till att barn tidigt får den hjälp de behöver. Motsatsen är ett (medvetet ?) sätt att skapa kunskapsunderskott och klyftor. http://magasinetneo.se/artiklar/klasskamp-i-skolan/ )

Barn och yngre tonåringar behöver stöd och handledning för att förstå vad som krävs i skolan och i vuxenvärlden. De som studerar på eftergymnasial nivå bör däremot känna sig trygga i att ha fått nödvändiga kunskaper och redskap för att klara avancerade studier och kunna uppskatta såväl den frihet de ges som det egenansvar som krävs. 

la scuola

Annonser

One thought on “Kontroll på högskolenivå

  1. Leo Kramár skriver:

    Jag hoppas de ansvariga läser den här artikeln. Ett av de stora felen med den svenska skolan är just bristen på ”kvalificerad pedagogik, förmedlad av kompetenta och välutbildade lärare och DET har inte Fridolin och regeringen begripit. Även om de hade gjort det skulle de inte kunnat trolla fram de lärare som behövs, ens med hjälp av utökat antal platser på lärarhögskolorna. Läraryrket är inte attraktivt och många av de som söker till lärarhögskolan hoppar av utbildningen”.

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s