Mellan valen

2

15 september, 2016 av Harkling

Med ganska exakt två år efter senaste val och två kvar till nästa kan det finnas skäl att fundera över vad som hände 2014 och varför inget av blocken kunde bilda egen majoritet. Vilka slutsatser kommer att dras av detta och hur kommer de att påverka valrörelse och valresultat 2018? SD:s etablering som riksdagsparti 2010 tycks ha medfört ett nytt och bestående tillstånd i svensk politik som gjort att gamla sanningar plötsligt upphört att gälla.

Widar Andersson gjorde en intressant analys ”Glöm det där med höger och vänster” i Folkbladet 29 juli 2016 http://www.folkbladet.se/blogg/widardirekt/glom-det-dar-med-hoger-och-vanster/?blog=2518025&entry=9228471

Ur artikeln: ”De etablerade partiernas förluster till nationalistiska uppstickare som SD gör att konflikterna mellan öppenhet och slutenhet har transformerats in i S och M och eftersom merparten av SD:s väljare tidigare sympatiserat med (S) eller (M) känner sig båda kategorierna hemma i de nationalistiska partiernas vokabulär eftersom den obehindrat växlar mellan höger- och vänsterretorik när de på bred front angriper den öppna marknadsekonomins fria rörligheter”.

För att tackla detta efterlyser Widar en större öppenhet och tydlighet hos de etablerade partierna och han är bekymrad över att (S) inte kunnat argumentera tillräckligt väl för nyttan med den reglerade invandringen, utan i stället ursäktar sig genom att skylla på EU-regler för att förklara vidtagna åtgärder.
Vad Widar inte berör i sammanhaget är att Socialdemokraterna delar regeringsmakten med (Mp) och dessutom är beroende av (V) för sin överlevnad. Eftersom dessa två fortast möjligt vill gå tillbaka till regler som gällde fram till hösten 2015, skulle klarspråk kunna innebära att stödet från något av dem upphör, vilket i sin tur skulle kunna leda till ett sammanbrott för regeringen Löfven.

Widars tankegångar bekräftas i boken ”Den svenska väljaren 2014”, utgiven på Gleerups 2015. Författaren, Magnus Hagevi, är universitetslektor och docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Han har undersökt 2014 års valresultat utifrån flera faktorer, som ålder, kön, urbaniseringsgrad, upplevd klasstillhörighet o s v och kommit fram till att något har hänt i svensk politik. Socioekonomiska faktorer och traditionellt klasstänkande spelar mindre roll än tidigare. Allt fler väljare ser mer till kortsiktiga frågor, byter partisympatier mellan valen och är mer öppna för nya partier (t ex FI och SD). Trots detta finns uppdelningen vänster – höger kvar, men ytterligare en dimension – en libertär/auktoritär skala – har tillkommit enligt författaren, där libertära väljare oftast röstar på partier till vänster medan de auktoritära föredrar partier till höger. En ytterligare tendens är ökad polarisering som innebär att mittenpartiernas väljare blir färre.

Författaren påpekar att en risk med detta är att politiker tänker i mandatperioder och därmed blir allt mer obenägna till långsiktighet, vilket kan få negativa konsekvenser då det gäller att lösa stora och långsiktiga problem.
Att svenska politiker tänker kortsiktigt och ofta handlar i panik när en situation har blivit ohållbar har vi de senaste åren sett åtskilliga exempel på. Alliansegeringen provocerade, som det verkar, medvetet fram ett sådant ohållbart tillstånd genom flyktinguppgörelsen med Mp och att Reinfeldt inte skulle kunna sitta kvar efter valet 2014 måste han ha varit klar över flera år tidigare.
Det är inte svårt att föreställa sig våndan hos moderater, både i regeringen och ute i kommunerna, som mot bättre vetande pressades in under partipiskan och med öppna ögon tvingades vänta på katastrof och sammanbrott. Sedan regeringen Löfven tagit över dröjde det ytterligare nästan ett år innan behovet av förändring ledde till handling. Hur tänkte Löfven några månader tidigare när han talade om ett ”Europa som inte bygger murar”? Det behövs bara baskunskaper i ekonomi för att inse vikten av balans mellan debet och kredit. Humanism och välvilja genererar inte kostnadstäckning.

Politisk kortsynthet har nu försatt den skattebetalande delen av befolkningen i en situation där vi redan aviserats om höjda skatter och kan förvänta oss ytterligare kraftiga påslag de kommande åren, men där vi ändå kommer få se nedskärningar på områden där det under decennier varit självklart att samhället tagit ekonomiskt ansvar. http://www.gp.se/ledare/betala-mer-f%C3%A5-mindre-tillbaka-1.3771336

Det kommer att bli ett spännande valår 2018 och det vore rimligt att väljarna underkänner de politiker som inte agerat i tid eller som avstått från att agera alls då det behövdes som mest.

Annonser

2 thoughts on “Mellan valen

    • Harkling skriver:

      Jag har lyssnat på din länk och fick en märklig känsla av att du kommenterat ett inlägg jag ännu inte har publicerat! Du får gärna motivera hur du har tänkt när du kopplar youtube-filmen till mitt inlägg ”Mellan valen”.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s