Regeringens satsning – höjd kommunalskatt

Lämna en kommentar

13 oktober, 2016 av Harkling

I april i år träffades en budgetuppgörelse mellan regeringspartiet och (V) om en tiomiljarderssatsning till kommunerna. Pengarna skulle gå till fler anställda i välfärden och enligt en debattartikel i Aftonbladet skriven av Stefan Löfven, Gustav Fridolin och Jonas Sjöstedt, göra att ”många fler lärare, undersköterskor, socialsekreterare och andra viktiga yrkesgrupper i välfärden” skulle kunna anställas. Pengarna antogs också räcka till för extratjänster och traineejobb och bidra till att pressa ned arbetslösheten ytterligare” i kommunerna.

Artikelförfattarna berömde sig av att ha minskat budgetunderskotten kraftigt och tyckte sig se ljuspunkter i form av minskad arbetslöshet, tusentals nyanställningar i skolorna och en ekonomi i stark utveckling. http://www.regeringen.se/debattartiklar/2016/04/vi-satsar-10-miljarder-per-ar-pa-valfarden/ Fördelning mellan kommuner respektive landsting skulle ligga på nivåerna 70 – 30 % av totalsumman och de kommuner som tagit emot flest asylsökande skulle få en högre tilldelning. http://www.expressen.se/dinapengar/sa-fordelas-de-tio-valfardsmiljarderna/

Ett år tidigare hade bl a DN redogjort för hur invandringen skulle lösa ekonomin kring det växande antalet äldre, genom att människor i arbetsför ålder strömmade till Sverige. http://www.dn.se/arkiv/ekonomi/hog-invandring-raddar-sveriges-pensionarer/
Framtiden såg alltså ljus ut. Eller?

Alla höll inte med om regeringens verklighetsbeskrivning. I en rapport från SKL som redovisades i Di 28 april, tonade en helt annan bild fram. Här varnades för ”stora påfrestningar för kommuner och landsting” och det årliga bidraget på 10 miljarder kronor till kommunerna skulle inte räcka. Ur artikeln:
”När asylsökande får uppehållstillstånd övergår en stor del av ansvaret till kommuner och landsting och de statliga bidragen upphör. (…) trots att det är staten som ansvarar för att finansiera flyktingmottagandet under asyltiden är det redan nu en stor utmaning för kommuner och landsting att hänga med. Bristen på lärare, socialsekreterare och tandvårdspersonal uppges vara särskilt stor.” http://www.di.se/artiklar/2016/4/28/regeringens-extramiljarder-racker-inte/

I juni meddelades att regeringen planerar sänkning av statens bidrag till kommunernas kostnader för ”ensamkommande flyktingbarn”. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/nya-regler-for-ensamkommande-miljardsmall-for-kommunerna
Budgetpropositionen, som presenterades i september, bygger på ännu en uppgörelse med (V) och Magdalena Andersson talar om en stark svensk ekonomi och fallande arbetslöshet, men säger inget om att regeringen måste låna pengar (under högkonjunktur!) och att den fallande arbetslösheten bara gäller etniska svenskar, medan den i stället växer bland utlandsfödda. Till detta kan läggas de fakta som presenteras på http://ledarsidorna.se/2016/10/chris-forsne-kommunerna-gar-ner-pa-kna/

Så hur går det nu med de 10 miljarderna som skulle ge fler jobb i välfärden? Hur går det med alla de invandrade människorna i arbetsför ålder som skulle rädda pensionärerna? Hur går det med Sveriges starka ekonomi?
Ett kort sammanfattande svar: ÅT SKOGEN!

Advokat Henrik Sundström, Uddevalla, beskriver på http://www.dagenssamhalle.se/debatt/regeringen-later-kommunerna-betala-notan-27680 detaljerna i vad som händer. Genom att staten, förutom att dra ner på bidrag till kommunerna, genomför åtgärder som riskerar att minska arbetsutbudet så återstår skattehöjningar och besparingar för att få ekonomin att gå ihop. Många kommuner sitter också med avtal om asylboenden som inte längre behövs och här kommer anställda att sägas upp, vilket inte förbättrar arbetslöshetsstatistiken. http://www.expressen.se/gt/bert-karlssons-bolag-varslar-500-anstallda/

Det har talats om kommunalskattehöjningar på drygt två kronor per hundralapp inom ett par år. SKL tror inte det är realistiskt, utan betonar vikten av att få folk i arbete så höjningen inte behöver bli fullt så dramatisk. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/skl-varnar-for-stora-skattehojningar Men hur ska det gå till? Var finns jobben för de som saknar utbildning och språkkunskaper? Bidragsfinansierade konstruktioner blir bara förvaring och kostar lika mycket skattepengar på en arbetsplats som i direkt försörjningsstöd.

Enligt Jan Ekbergs rapport från 2009 krävs en sysselsättningsgrad på 72 % för att ingen omfördelning ska krävas från gruppen i förvärvsarbete till gruppen utanför förvärvsarbete. http://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2013/08/2009_3-fr%C3%A5n-webb.pdf

http://www.migrationsinfo.se/arbetsmarknad/sysselsattning/ finns en tabell som visar sysselsättningsgrad efter vistelsetid i Sverige. Siffrorna är från 2013 och avslöjar att efter 0 – 9 år i Sverige är bara 35 % av de som kommit från Afrika och 42,3 % av de som kommit från Asien i arbete. Efter 10 – 19 år är 60,7 respektive 52,2 % förvärvsarbetande. I fjol kom 163 000 från dessa delar av världen. Ekvationen går inte ihop. Många av de nyanlända kommer vara beroende av livslångt försörjningsstöd och blir på så sätt konkurrenter om välfärden i stället för att bidra till den, detta utan att någonsin ha betalat en skattekrona. Per Gudmundsson ställde 29 juli 2015 en berättigad fråga: Var går välfärdens gräns? http://www.svd.se/var-gar-valfardens-grans

”Vi har varit naiva” erkände Löfven för ett år sedan. Vackert så, men det är skattebetalarna som får ta notan för naiviteten.

lofven-4

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s