Privatiserad valmöjlighet eller offentlig enfald?

2

20 oktober, 2016 av Harkling

I de nyligen genomförda partiledardebatterna diskuterades återigen friskolornas framtid. På vänsterkanten lät det som en gammal vinylplatta som hakat upp sig. Det stora problemet, betonades det åter och åter igen, är friskolorna. Bort med vinster i välfärden, så löser vi alla problem! Anna Kinberg Batra betonade att det viktiga är vad som levereras i skolorna. Elevernas kunskaper, kvalificerade lärare, en bra arbetsmiljö, ordning och reda är vad samhället bör kräva, oavsett anordnare. Det har hon naturligtvis helt rätt i.

Varför har privat verksamhet inom skola, vård och omsorg blivit ett så känsligt kapitel? Tanken har framförts att det skulle bero på kvinnodominansen i dessa sektorer och kanske ligger det något i ett sådant tänk. Skolbyggnader uppförs av privata företag skolskjutsar, matleveranser till bamba, inköp av inredning o s v, sker via privata anordnare och leverantörer utan att det ifrågasätts, men på dessa områden finns oftast en manlig dominans. Kvinnors arbete har av tradition setts som ”kall”, medan män traditionellt betraktats som ”familjeförsörjare”. Är det dessa gamla värderingar vår feministiska regering vill konservera?

Friskolor har blivit populära de senaste tjugo åren och det är lång kö till många av dem. Det måste finnas en anledning till att elever och föräldrar väljer dem. Och att de därmed väljer bort de kommunala som inte håller måttet! Bör inte den valmöjligheten finnas kvar?

DN gick 21 augusti 2015 ut med uppgiften att lärare i friskolor tjänar mindre än sina kolleger i kommunal tjänst. http://www.dn.se/nyheter/sverige/larare-pa-friskolor-har-lagre-lon-an-andra/ I ingressen påstås skillnaden vara 3200 kronor per månad. En bit in i artikeln visar det sig att den siffran enbart gäller för Stockholm, medan skillnaden i övriga landet är betydligt lägre och delvis kan förklaras med antal tjänsteår.
Paula Hammerskog, kommunikationsdirektör, Academedia:
”Om man går till SCB:s lönestrukturstatistik ser man att unga lärare, alltså lärare under 24 år, i fristående grundskolor tjänar mer än kollegorna i kommunala skolor, äldre lärare, alltså över 60, tjänar mer på kommunala skolor.”

I och för sig något märkligt. Hur många utbildade lärare finns det under 24 år och ägnar sig Academedia åt åldersdiskriminering? I artikeln framgår inte  vilket år material till statistiken samlades in. Det verkar vara svårt att hitta färska siffror, men med hänsyn till att så många lärare nu saknas  i svenskt utbildningsväsende, bör de som vill byta jobb ha ett gyllene förhandlingsläge. Om det trots allt innebär lägre lön att jobba i privata skolor så måste man ställa sig frågan varför lärare väljer att vara anställda där. Något måste finnas som gör dessa arbetsplatser attraktiva. Det finns säkert friskolor som både kan och bör ifrågasättas, men det är inget skäl att förbjuda företeelsen som sådan.

GP Debatt 17 oktober 2016 redovisar forskarna Gabriel Heller Sahlgren, IFN och Nima Sanandaji ECEPR en jämförelse de nyligen gjort mellan fristående och kommunala skolor. https://www.gp.se/nyheter/debatt/friskolor-presterar-b%C3%A4ttre-%C3%A4n-kommunala-skolor-1.3871374 De har analyserat resultat från senaste Pisaundersökningen och kommit fram till att elever i friskolor når högre resultat i både svenska, matte och naturkunskap. Då har man tagit hänsyn, inte bara till socioekonomiska förhållanden, utan också till andra variabler, till exempel utländsk bakgrund.

En mer elevorienterad undervisning (”sök din egen kunskap!”) och ett högre användande av digitala hjälpmedel hos friskolorna ser författarna som nackdelar, eftersom de inte hjälper eleverna till bättre prestationer. Andra faktorer som ordning och reda, tydliga regler och fler läxor kan vara fördelar i friskolor. I båda systemen finns för- och nackdelar och därför rekommenderas en satsning på kunskaps- och erfarenhetsutbyte dem emellan. Artikeln avslutas på följande sätt:

”Att slå undan benen för privata aktörer inom skolväsendet skulle (…) knappast lösa några problem. Tvärtom riskerar resultaten att sjunka ytterligare. Att ställa höga krav på alla aktörer inom utbildningssystemet – privat som offentlig – är troligen en bättre strategi för att förbättra elevernas prestationer.”

Det är lätt att hålla med.

Annonser

2 thoughts on “Privatiserad valmöjlighet eller offentlig enfald?

  1. Gunnar Hellström skriver:

    Upprepad enfald menar somliga är mångfald. Ofta desamma som vill ha mer av samma men förväntar sig ett annat resultat. Det är en av definitionerna på idiot.

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s