Obekväm skolforskning

Lämna en kommentar

23 oktober, 2016 av Harkling

Gabriel Heller Sahlgrens och Nima Sanandajis rapport angående elevresultat i friskolor kontra kommunala skolor (se föregående inlägg) ifrågasätts nu från vänsterhåll, vilket väl inte var oväntat eftersom det stör debatten om vinster i välfärden. I rapporten, som bygger på analys av två årgångar Pisa-undersökningar, 2003 och 2012, visar forskarna att elever i friskolor når högre resultat än de som går i kommunal skola.

Till skillnad från OECD:s publicering har i rapporten vägts in inte enbart socioekonomiska förhållanden, utan också andra variabler, som till exempel utländsk bakgrund. Dessutom redovisas resultat, förutom i matematik, även i läsförståelse och naturvetenskap.  (Matematik var huvudämne för PISA 2012). Hela rapporten finns på http://www.ecepr.org/wp-content/uploads/2016/10/2061046-Rapport-Pisa-webb.pdf För den som inte orkar läsa allt kan det räcka med sammanfattningen på s. 4 för att få en bra överblick.

I en debattartikel på https://www.gp.se/nyheter/debatt/pisa-analys-vilar-p%C3%A5-svajig-grund-1.3890312 (GP 2016-10-23) framför nu Sten Svensson och Daniel Suhonen argument mot rapporten. Svensson/Suhonen är båda knutna till det fackliga idéinstitutet Katalys, som bildades vid årsskiftet 2012/13 av fem LO-förbund: Byggnads, Elektrikerna, Fastighetsanställdas förbund, Målarna och Seko. (Källa: Wikipedia).

Svensson och Suhonen anser, utan hänvisning till någon forskning som styrker deras påståenden, att ”Heller Sahlgrens och Sanandajis beräkningar vilar på en mycket osäker grund med risk för stora felkällor” och de fortsätter ”Det är ingen tillfällighet att de ansvariga bakom Pisa inte drar dessa slutsatser.”
Här jämför Svensson/Suhonen äpplen och päron. Antingen har de läst på dåligt, eller också vill de medvetet manipulera sanningen.
Heller Sahlgren och Sanandaji har jämfört resultat i tre olika ämnen och med hänsyn tagen till fler variabler än OECD:s Pisaredovisning. Det är först då som skillnaderna blir uppenbara, vilket också sägs i rapporten, men det vill inte Svensson/Suhonen se.
I stället ägnar de sig åt egenproducerade gissningar utan källförankring när de konstaterar: ”Sorterar man eleverna till olika skolor efter föräldrarnas utbildningsbakgrund, intresse för skolan och andra grunder som inte syns i statistiken, blir det stora skillnader. Sannolikt är en del av dessa skillnader kvar även när man kompenserat för olika socioekonomiska faktorer.”
Men snälla, läs innantill! det är ju just detta Heller Sahlgren/Sanandaji har tagit hänsyn till!
Lite förvånande fastslår Svensson/Suhonen som ett argument för sina ståndpunkter att: ”Den svenska skolpolitiken har sedan 1990-talets början systematiskt varit inriktad på att skapa skillnader.”
Där kan de ha en poäng. Det var just i början av 90-talet som den socialdemokratiska regeringen med Vänsterpartiets hjälp genomdrev kommunaliseringen, en åtgärd som blev början på svensk skolas dramatiska kräftgång. Ett förfall som sedan tillåtits fortsätta till oacceptabla nivåer och som man nu från vänsterhåll försöker skylla de åtta alliansåren för.

Skolan behöver en uppstramning, ett kompetent ledarskap och gärna ett återförstatligande så att den görs likvärdig över hela landet. Kommunerna har visat under många år att de inte klarar det ansvaret och det är där man bör söka lösningar och vidta åtgärder, inte i en diskussion om friskolornas vara eller inte vara.
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s