Italien, Sverige och migrationen

Lämna en kommentar

30 maj, 2019 av Harkling

Italiens inrikesminister, vice premiärminister och ledare för partiet Lega är en kontroversiell person, precis som alla andra som väljer att vara så rakt på sak att deras budskap inte kan missförstås. I Sverige har vi vant oss vid att i synnerhet obekväma sanningar måste lindas in i flera omgångar kamouflagefärgat silkepapper för att kunna uttalas. De som inte följer denna regel – speciellt när det gäller åsikter om migration – får garanterat epitet som ”rasist, fascist, högerextrem” och andra mindre smickrande benämningar klistrade på sig.

Varje gång Salvinis parti omnämns i ”objektiv” svensk TV är man t ex noga med att stoppa in adjektivet ”främlingsfientliga” före partibeteckningen Lega, allt i enlighet med den regel som säger att om en lögn upprepas tillräckligt ofta blir den till slut en sanning. Nu hör jag protesterna: ”Men det är ju ett främlingsfientligt parti!” Jaså. Bevisa det! Salvini har många punkter på sin agenda; bland annat för han en restriktiv migrationspolitik. Det har han goda skäl att göra. Enligt Dublinförordningen ska den som vill söka asyl göra så i det första europeiska land han/hon kommer till. Detta har inneburit ett högt tryck på Italien eftersom de flesta migranter som kommit över Medelhavet har haft Lampedusa på Sicilien som mål. Därmed har de blivit Italiens ansvar och andra länder har kunnat dra en suck av lättnad: ”Hurra! Vi slapp!” Såvida inte italienarna i ren självbevarelsedrift tittat åt annat håll och släppt vidare de som velat fortsätta till Tyskland, England, Frankrike – och generösa Sverige! Intresset från övriga Europa att hjälpa till har varit minimalt och därför har Sverige per capita tagit emot fler än något annat europeiskt land.

”Under 2016 kom 387 739 migranter till EU. 5 082 personer dog eller är ännu saknade efter att ha försökt att ta sig över Medelhavet. De som anlände till Italien kom främst från följande länder: Nigeria, Eritrea, Guinea, Elfenbenskusten och Gambia (januari-december 2016)”(…) Mer än 50 procent av de resande via Libyen var arbetsmigranter år 2016, enligt UNHCR.” https://www.utrikesmagasinet.se/analyser/2017/februari/italien-ambivalent-till-att-ta-emot-flyktingar/

Att Lega var ett av de partier som ökade jordskredsartat i EU-valet ses inte med blida ögon i vissa kretsar och när Expressen avslöjade att Salvini på Twitter lagt ut ett nyhetsinslag från italiensk TV, där Sverige beskrivs som ett land invaderat av muslimer, https://www.expressen.se/nyheter/varninen-i-italien-lat-oss-inte-bli-som-sverige/ riskerade nyliberaler och vänsteranhängare i olika gröna eller röda nyanser blodstörtning. Sveriges Ambassad levererade skyndsamt ett tillrättaläggande med budskapet att journalisterna på Tg2 ljuger och överdriver. https://www.open.online/2019/05/26/europee-2019-salvini-e-il-servizio-del-tg2-che-fa-arrabbiare-lambasciata-svedese/ (På denna länk finns både TV-inslaget och Ambassadens fördömande – det senare delvis på engelska.)

I nyhetsinslaget berättar reportern om Sveriges välvilliga inställning till mottagande av migranter, vilken tvingat regeringen att till sist ta ett steg tillbaka och införa strikta gränskontroller. Många anser sig därför ha blivit lurade och en intervjuad irakisk taxichaufför säger att han inte känner sig hemma här och helst skulle vilja flytta härifrån. Ett 60-tal områden är helt utom kontroll, fortsätter reportern. Polisen går inte in här. Flertalet invånare kommer från Somalia och här gäller sharialagar. Kriminaliteten i landet ökar och antalet våldtäkter är högre än i något annat europeiskt land. Även problemet med återvändande IS-terrorister tas upp och här sägs att det inte finns någon lag som förbjuder medlemskap i terroristorganisation (vilket det ju nu gör sedan några veckor tillbaka). Reportern upplyser vidare om att landet har utsatts för terroristattacker, trots att här varken finns kolonial bakgrund eller medlemskap i NATO. För att hindra att hat och rädsla ökar, undviker polisen att upplysa om brottslingars ursprung och etnicitet. Korta intervjuer görs med Hans Brun, terrorforskare på Försvarshögskolan och David Thurfjell, religionshistoriker och professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola.

Enligt ambassaden är detta PROPAGANDA!

Efter att ha kontrollerat en bråkdel den senaste tidens medierapportering kan jag konstatera:

No-go-zooner (Wikipedia): … områden som enbart kan beträdas av en liten grupp, eller områden det är riskabelt att befinna sig i. En no-go-zon kan också beteckna ett område (…) där staten förlorat sin suveränitet. I Sverige har termen börjat användas som en beskrivning av områden i tätorter som är särskilt utsatta för våld och kriminalitet, och där polisen har färre möjligheter att bekämpa brottslighet.

Fast No-go-zoner finns inte, hävdar somliga. Däremot utsatta områden. Det hela är en fråga om vilken terminologi man väljer att använda.

Men OM de nu ändå finns så var de 55 stycken redan 2014 https://www.svd.se/55-no-go-zoner-i-sverige.

Fyra år senare har de ökat till 61. Fast vad det innebär beror på hur de beskrivs och benämns; så här https://motargument.se/2018/11/17/myt-sverige-och-no-go-zonerna/ eller så här: https://www.aftonbladet.se/nyheter/krim/a/LVMpJ/polisens-nya-rapport-61-utsatta-omraden-i-sverige, eller så här: https://www.expressen.se/debatt/har-ar-no-go-zonerna-i-stockholms-t-bana/

När Ebba Bush Thor talade om no.go-zoner i maj 2018 trädde Faktakollen in:

Här intervjuades bland andra Ambulansförbundets ordförande Gordon Grattidge och han, som befinner sig mitt i verkligheten, borde ju veta vad han talar om. Han använder termen ”no-go-zoner” och skulle önska obligatorisk poliseskort i dessa områden. Faktakollens slutsats blev att EBT har delvis rätt. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ebba-busch-thor-kd-har-delvis-ratt-om-no-go-zoner

Beträffande våldtäkterna visar BRÅ:s senaste rapport att dessa ökar, men antalet förövare med utländsk bakgrund har inte ingått i undersökningen. Ambassaden hänvisar till den föregående 14 år gamla rapporten från 2005 och påstår att personer med två svenskfödda föräldrar står för den största delen av begångna brott, men den bilden får en annan dimension om man ser till antalet individer. Tabeller finns och rapporten kan laddas ner som PDF-fil: https://www.bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2005-12-14-brottslighet-bland-personer-fodda-i-sverige-och-i-utlandet.html

En färskare undersökning gällande fenomenet gruppvåldtäkter ger en tydligare bild. s://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/ny-kartlaggning-av-valdtaktsdomar-58-procent-av-de-domda-fodda-utomlands

Jag kan med min privata lilla faktakoll inte se annat än att Tg2 har förmedlat en sann bild av tillståndet i Sverige. Däremot blåljuger Ambassaden med sina konstruerade bortförklaringar. Skäms man över att visa upp det egna landets tillkortakommanden, eller har man fått direktiv från ”högre ort”?

För den som vill veta mer rekommenderas: ”Landet där vad som helst kan hända”, Lars Åberg, Karneval Förlag, 2018, och ”Uppdrag Granskning” som i flera program har visat reportage från ”utsatta områden”. Eller ska vi säga ”no-go-zooner”?

Verifierat konto