Mer om svensk skola (och invandring)

1

19 februari, 2016 av Harkling

Skolan har ifrågasatts i ett par decennier, utan att någon radikal förändring till det bättre har skett. Debatten blev extra livlig under 2000-talets första tio år, när Jan Björklund gjorde skolan till huvudfråga för Folkpartiet (numera Liberalerna). Många av de förändringar som genomfördes under förra regeringen var steg i rätt riktning, men avbröts till stor del i och med regeringsbytet. Frågan är emellertid om politiska förändringar räcker för att komma tillrätta med skolans problem.

Tidskriften Forskning och Framsteg har presenterat ett antal intressanta artiklar om skolan och ur en som publicerades redan 2003-10-01, http://fof.se/tidning/2003/7/fran-statstjansteman-till-kompis hämtar jag följande historiska tillbakablick:

För femtio år sedan var skolläraren en auktoritet. Han hade en tjock läroplan att följa och var statstjänsteman med tämligen bra lön och gott anseende. Dessutom hade han en längre utbildning än de flesta. För uppgiften efterfrågade staten ”naturligt begåvade personer”.

Att denna beskrivning inte passar in på dagens lärare tror jag alla instämmer i. Förändringar som tas upp i artikeln är bland annat att yrket numera är kvinnodominerat och antagligen på grund av det har tappat i lön och status. Lärarutbildningen har urholkats och i takt med att allt färre söker till den har intagningspoängen sjunkit drastiskt. I princip alla som söker kommer in och den attraherar inte längre studenter med höga betyg, vilket lett till att framförallt ämneslärarna på gymnasiet har avprofessionaliserats. Nya arbetsuppgifter har inneburit en rollförändring från undervisande expert till omhändertagande handledare. Lärarens betydelse för inlärningen har förringats och i stället har det dykt upp en lång räcka av pedagogiska frälsningsläror, som skulle ta eleverna till nya, oanade höjder. Inte någon av dessa har hållit måttet, utan har i stället fungerat som ytterligare sänken. Läroplanerna har kortats ner avsevärt efter 1960 i och med statens successiva abdikering från skolväsendet.

När artikeln publicerades för tretton år sedan dominerades lärarkåren fortfarande av 40-talister, som kämpade en ojämn kamp mot kräftgången i yrket och mot elevernas sjunkande kunskapsnivå. Nu, tretton år senare, har de flesta ersatts av yngre förmågor, som själva gått i ”flumskolan”.

En före detta kollega som fick sin lärarutbildning under 60-talet berättade om en föreläsare som varnade lärarkandidaterna för att ”fraternisera med eleverna”. När 70-talets jämlikhetsidéer slog igenom i skolan handlade det just om ”fraterniserande”. Plötsligt skulle läraren vara kompis med sina elever. Den distans som tidigare funnits mellan den vuxne och barnen krympte eller försvann och när krav ställdes från politiskt håll på elevinflytande över undervisningen fick det i många fall till följd att barnen tog över i klassrummen.

För elever som kommer från länder där förhållandet mellan lärare och elev bygger på auktoritetstänkande och distans, blir mötet med svensk skola något av en chock. Många är vana vid att uppträda på ett artigt sätt mot vuxna och att följa lärarens uppmaningar, men ser på sina kamraters beteende att detta inte gäller i det nya landet. För att inte riskera töntstämpel tar de till sig, och försöker gärna ”bättra på”, det rådande förhållningssättet. På så sätt skapas en ond spiral, med beteenden som hela tiden förvärras i skolor där studiemotivationen får stå tillbaka för det sociala spelet, eftersom kombinationen inte fungerar. Att så många av lärarna är unga kvinnor utgör också ett problem för tonårspojkar som kommer från länder med en reaktionär kvinnosyn. Men här handlar det inte bara om kön utan även om ålder. Min egen erfarenhet är att jag och mina jämnåriga, (mycket mogna) kvinnliga lärare, har haft betydligt lättare att handskas med dessa ungdomar, än vad som varit fallet för unga kollegor.

Det ser alltså ut som om lärarna utgör en del av  skolans problem. Men finns det fler? Fortsättning följer.

Annonser

One thought on “Mer om svensk skola (och invandring)

  1. […] Källa: Mer om svensk skola (och invandring) […]

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s